|
|
|
|
|
De vill ha jobb
”Många har det jobbigt hemma och har inte lust med något” HALLSTAHAMMAR. Kantzowska gymnasiet är en annan värld än Enskilda. Här samsas byggelever med naturvetare. Många är oroliga för att inte få jobb. Medelbetyget är lågt – detta är en bruksort där utbildning har låg status. Kantzowska är ett typiskt småstadsgymnasium med sina många skåp och långa, långa korridorer. Skolan profilerar sig som ”mänsklig”, och det finns ingen betygshets. Tvärtom är medelbetyget – 11, 89 – bland landets lägsta för gymnasier med både studie- och yrkesförberedande program. Sju procent av eleverna har undermåliga kunskaper i svenska. – Studiemotivationen är inget vidare i gamla bruksorter. Vi är bland Sveriges sämsta kommuner när det gäller antalet högskoleutbildade, säger Kurt Haraldsson, förbundsdirektör för ortens gymnasieförbund och därmed en sorts vd för skolan. ”Bruket öppnar aldrig igen” Det gäller, som han säger ”att få de unga att förstå att bruket aldrig öppnar igen, utan att vi går mot ett kunskapssamhälle”. För här funderar de unga mer över om de någonsin ska få ett jobb, än vilket universitet de ska välja. Många tycker att det krävs så mycket studier för att ”bli något”, att det inte är någon idé. – Vi har till exempel ett EU-projekt för att öka motivationen för att läsa vidare. Det gäller också att hitta arbetssätt som utgår från elevernas erfarenheter och intressen. Det finns två rektorer för ungdomsgymnasisterna. En av dem är Irene Ekström, som ansvarar för en stor mängd elever. Telefonen ringer oavbrutet, och hon har inte många minuter över. Hon förklarar de låga betygen med att dagens unga är håglösa efter att arbetslösheten stigit flera år. – De har inte lust med något, och vet inte vad de vill. Många har splittrade familjer och har det jättejobbigt hemma. Hur ska de då hinna tänka på skolan? Kantzowska är ortens enda gymnasium. Det finns ingen konkurrens utom från några program i Västerås, ett par mil bort. Därför kommer elever från alla socialgrupper hit. För att möta alla önskemål finns både teoretiska och praktiska program. Gillar inte nya betygssystemet Många på Fordon, El och Bygg håller nog med Irene Ekström, som tycker att de borde få mer kontakt med industrin och plugga mindre teori. Vi är med på en lektion i svenska A, där Fordonskillar håller föredrag om Volvobilar och Black Army. Det är mycket skratt och kommentarer. En i klassen är Kim Stenström. Han valde Fordonstekniskt program för att han håller på med motorsport och är intresserad av bilar. – Första året har varit bra. Men de flesta är väldigt trötta på skolan redan. Vi har varit ute en vecka på företag, men det är för lite. En inglasad gång skiljer verkstäderna från den stora huvudbyggnaden med ”vanliga” klassrum. I ett grupprum sitter naturvetarna Anders With och Maria Andersson och skriver uppsats. Båda trivs här. Det de inte gillar är skolmaten, schemaläggningen och det nya betygssystemet. – Lärarna har så olika krav. En del kräver jättemycket för VG, andra inte. Man vet att vissa är snåla med betygen. Det är fel.  Vad tror ni att ni gör om tio år?– Jag hoppas att jag är fysiker eller astronom, säger Anders With. – Jag hoppas jag har ett arbete. Just nu känns det dystert, tycker Maria Andersson. Men det beror på hur mycket man utbildar sig och orkar kämpa.  Underkänt! Tusentals klarar inte svenskan gymnasiet Tyska (!) skolan bäst på svenska Skulle du bli godkänd? Test! De vill vara bäst... ...de vill ha jobb Margareta Norlin: Hur ska det gå med skolan och demokratin? Tidigare artiklar i ”Atonbladet granskar skolan” |
Program: Naturvetenskapligt, samhällsvetenskapligt, el, handels- och administration, barn- och fritid, bygg, fordon, industri. Från och med nu även omvårdnad. Plus media i systerskolan Surahammar.
SVENSKKURSEN
Black Army, bilar och riskerna med hembränning är några av ämnena när Fordonsprogrammet på Kantzowska gymnasiet har föredrag på svensklektionen. – De flesta är väldigt trötta på skolan, säger Kim Stenström som vill praktisera mer ute på företag. Foto: LASSE ALLARD