|
|
|
|
|
Från Lars Johan Hierta
Hierta-epoken 1830-1851
Hierta lovade redan i det "prospekt" som föregick det första numret att hans tidning skulle "söka snabba underrättelser om märkliga åtgärder inom administrationen". Att den skulle vara oberoende var för Hierta en självklarhet som "bättre uppenbarar sig i ord än i handling".
Aftonbladet var inte Sveriges första tidning, men är en av Sveriges äldsta dagliga tidningar. Föregångarna var okritiska och eftergivna mot kung Karl XIV Johan som styrde med hjälp av adeln. Ett av Hiertas första angreppsmål var "sängkammarväldet" kring kungen. Kungen höll sig med favoriter med särskilt tillträde till hans sängkammare. Främste favoriten greve Magnus Brahe var en av Sveriges mäktigaste män, trots att han inte hade någon politisk befattning. Hierta slogs för yttrandefrihet, frihandel med bland annat lägre importtullar och för en tvåkammarriksdag med valda ledamöter. Kritiken från de härskande klasserna blev förödande. Under de fyra första åren åtalades Aftonbladet fem gånger. Lika hatad som tidningen blev av överheten, lika älskad och populär blev den bland borgerskapet. Speciellt avdelningen "Kaleidoskop" som skrevs i en lättsam och satirisk ton väckte jubel. Där föddes det moderna tidningskåseriet. Hos Hierta debuterade också Wendela Hebbe, Sveriges första heltidsanställda kvinnliga journalist.
Kärt barn har många namn
En av Hiertas medarbetare, Anders Lindeberg, blev dömd till döden för majestätsbrott när han anklagade kungen för att i eget syfte hindra Lindeberg från att öppna en teater. Domen ändrades till tre års fästning, men Lindeberg vägrade ta emot nåd. Till slut lurade man ut honom ur Waxholms fästning och låste dörren bakom honom så att han inte kom in igen!
Hierta var en föregångsman även i andra avseenden. Han köpte en av de första snällpressarna i Sverige, en så kallad Scanhope-press av engelsk modell. Han hade eget stilgjuteri och drev ett framgångsrikt bokförlag. Redan i prospektet förklarade han att tidningen varje dag skulle innehålla en sida annonser.
Tidningen utvecklade sig till en god affär och blev på så sätt oberoende och självständig.
Tidningen orienterade allt längre åt höger och åt Tyskland, speciellt sedan Sohlman förmått Gustaf Retzius att sälja tidningen. Efter försäljningen ifrågasatte Retzius om Sohlman hållit sitt löfte att "verka för uppnående av de sant fosterländska mål, som sedan Aftonbladets grundande utgjort tidningens program". Huvudredaktören svarade förtrytsamt att han visst följt överenskommelsen. Det bevisades av att han "sedan lång tid tillbaka är den av socialdemokratiska ledningen mest hatade mannen i kanske hela Sverige".
En tidning gjord av strejkbrytare
Harald Sohlman och Aftonbladet stödde Tyskland i första världskriget, och 1915 sålde han och brodern Arvid aktiemajoriteten i tidningen till tyska regeringen för att ge Tyskland möjlighet att skapa propaganda i Sverige. Kontraktet hölls hemligt i många år. Samtidigt var Sohlman-epoken innovationernas tid. Under 1890- talet skapades Aftonbladets "Halvveckoupplaga". Den utkom två gånger i veckan och kostade för en helårsprenumeration 1 krona och 80 öre. Som mest hade halvveckoupplagan 150 000 prenumeranter och lästes av en halv miljon svenskar. Den fanns kvar långt in på 1940-talet.
Aftonbladet var tillsammans med den nystartade Stockholms-Tidningen en av vinnarna i upplagekriget under Sohlman-epoken. Vid slutet av familjens era var upplagan cirka
Journalistiskt förfall under 1920-talet
Aftonbladet, med en upplaga på 14 000 exemplar, fick helt nya tekniska och ekonomiska möjligheter vid flytten till Stockholms-Tidningens moderna lokaler på Vattugatan 12. Tidningen fick ett mindre och behändigare format och snabba, moderna tryckpressar.
PG Peterson tillträdde som chefredaktör 1933 och har betraktats som "ingenjören" bakom Aftonbladets framgångar på 30-talet och som kvällstidningens förnyare. Han införde en lättsammare ton i reportaget och förvandlade Aftonbladet till en Stockholmstidning. Upplageframgångarna var remarkabla. Olympiaden i Berlin 1936 blev det stora publika genombrottet. Upplagan steg till 90 000 exemplar och 1938 bröt Aftonbladet 100 000-vallen.
En modern layout för stockholmare
Undfallenheten mot Tyskland fanns med sedan slutet av 20-talet, då utrikeskommentatorn Valentin Sjöberg, signaturen Sir W, kallade Hitler en garant "mot våra gemensamma fiender bolsjevikerna". Tidningen hade infiltrerats av Hitler- och tyskvänliga medarbetare som blev kvar på redaktionen. Det var långt ifrån bara "rysskräck" som låg bakom Aftonbladets ställningstagande.
Torsten Kreuger återtog 1937 ledningen av företaget och använde resten av sin ägartid Aftonbladet som ett språkrör för att försöka återupprätta sitt eget och brodern Ivar Kreugers anseende. Många förespådde tidningens snara död under den nya regimen, men belackarna misstog sig. De närmaste åren sjönk upplagan obetydligt, men sedan vände det uppåt igen.
En upplageökning utan motstycke
TV:s genombrott bekymrade många tidningsredaktörer. Sven Sörmark, redaktionschef och chefredaktör under flera år, var den första tidningsledare som insåg att TV inte bara var ett hot
Under 1970-talet sjönk upplagan stadigt. Aftonbladet blev en otydlig tidning som hade svårt att hålla isär åsikter och nyheter. Den tidigare pigga och lite fräcka tonen ersattes av en gnälligare och mer högljudd. Även tidningens grafiska utformning blev svartare och grövre.
Hot mot ekonomi och upplaga
Globen City - efter hundra år i Klara
Schibsted övertog samtidigt det industriella och ekonomiska ansvaret för Aftonbladets utveckling. LO behöll kontrollen över tidningens politiska inriktning. Det innebar att Aftonbladet fortsatte att ha en oberoende socialdemokratisk inriktning på ledarsidan.
Aftonbladet fick nu en ägare med stora ekonomiska resurser. Man behövde inte längre vara rädd för att möta ekonomiska utmaningar från Bonniers. Man fick också en ägare som länge hade ägt och hade kunskap om media.
Den 17 oktober 1996 hände det som många trodde var omöjligt. Aftonbladet gick förbi Expressen. Efter 44 långa år blev Aftonbladet åter Sveriges största dagstidning.
Året efter avgick Thorbjörn Larsson och Anders Gerdin tillträdde som ny chefredaktör och ansvarig utgivare för Aftonbladet. Han drog genast igång nya satsningar för att göra Aftonbladet till Nordens framgångsrikaste medieföretag.
År 1994 startade Aftonbladets internettidning. Med internet kan nu Aftonbladet gå ut med senaste nytt, dygnet runt, jorden runt.
Aftonbladets internetradio är redan i full gång. I vår startar en ny lokal tv-station, Stockholm 1, där Aftonbladet ska svara för nyheterna. Aftonbladet gör också text-tv för Kanal 5.
Snart har många webbtelefoner och handdatorer som kan nå Aftonbladet överallt.
Under 1990-talet har mediebranschen förändtats mer än vad den gjort under hela det övriga seklet. Många nya aktörer har dykt upp och ny teknik gör att konkurrensen om nyheterna och läsarnas tid blir allt hårdare.
Aftonbladet har gått in i sitt tredje sekel med vältrimmade muskler och stort självförtroende. 
 Mer information om Aftonbladets historiaAftonbladets chefredaktörer 1830-2000 |
