|
|
|
|
|
Tusentals klarar inte svenskan i gymnasiet
Det finns exempel på skolor där över en tredjedel underkänts i svenska språket. Det visar en ny undersökning av SCB, som gjorts på uppdrag av Aftonbladet. Undersökningen, som tar upp landets alla gymnasieskolor, visar att runt 750 elever går ut gymnasiet utan att klara ens den enklaste svenskan. De har underkänts i Svenska A, som är den mest grundläggande av svenskakurserna. Över 3 700 elever har undermåliga kunskaper, eftersom de underkänts i kursen Svenska B, den fördjupande kursen. Båda kurserna är obligatoriska.  62 skolor har underkänt en tiondel eller fler elever i svenska B, svenska språket. På Skurups lantbruksskola i Skurup har till exempel fyra av tio elever fått Icke Godkänd. I den enklare svenskakursen, Svenska A, ser det bättre ut. Men på enstaka skolor är reultaten mycket dåliga. I botten ligger den lilla skolan Hvilans trädgårdsskola i Staffanstorp, där mer än var fjärde elev underkänts. På den yrkesinriktade storstadsskolan S:t Görans Gymnasium i Stockholm underkänns var tionde elev i den enklaste svenskakursen. Det betyder att skolan 1997 släppte ut 29 elever som inte kan läsa och skriva svenska. Allra sämst klarar sig eleverna i litteratur, som vid sidan av svenska språket är den andra obligatoriska delkursen i Svenska B. Var fjortonde elev i landet, 5 200 stycken, är underkända.Skillnaderna mellan skolor är uppseendeväckande. Vissa har stora skaror underkända elever. Andra ståtar med att runt hälften har det allra högsta betyget i någon av svenskakurserna. Språket har blivit en klassfråga Det mest allvarliga resultatet av den uppdelning som skolan genomgått är att kunskaperna i det svenska språket har blivit en klassfråga. Högst svenskabetyg har eleverna i teoretiska storstadsskolor. Allra bäst är friskolorna, dit studiemotiverade elever med välutbildade föräldrar sökt sig. Av skolorna med de sämsta svenskabetygen är en stor majoritet praktiskt inriktade. Mindre än 40 procent av eleverna på de skolorna har föräldrar med högskoleutbildning. Det blir en ond cirkel, där studiemotiverade medelklasselever klarar sig bäst. Kunskaperna i svenska påverkar nämligen i hög grad hur eleverna kommer att klara sig i samhället. "Den som har dåliga kunskaper i svenska riskerar att bli en motborgare, snarare än en medborgare", skriver Aftonbladets skoldebattör Margareta Norlin. Vad betyder det då att som 18-åring inte kunna svenska ordentligt? Karin Taube, universitetslektor i psykologi och läsforskare vid högskolan i Kalmar menar att de icke läskunniga elevernas utgångsläge är dåligt, både praktiskt och psykologiskt. Till slut försöker de inte ens lära sig – Först och främst är konkurrensen om jobb och utbildningar hårdare än någonsin. Och psykologiskt betyder det väldigt mycket. Ofta betraktar sig de som inte kan läsa och skriva ordentligt som andra klassens människor. – De kan inte slåss för sin rätt, hos läkare eller i rätten till exempel. En del tror inte ens att de duger till att ha en kärleksrelation. Att kunna läsa tidningen är en medborgarkunskap, liksom att cykla eller kunna klockan. Att alla ska klara språket är en rättvisefråga, säger hon. Enligt Karin Taube finns en klick med väldigt svaga elever, som läser nästan som de på lågstadiet. Många av dem halkade efter med svenskan tidigt i skolan. De började jämföra sig med andra och tappade självförtroendet. Det ledde till att de slutade försöka lära sig. I dag hamnar alltså en grupp människor på efterkälken hela livet för att skolan inte lyckats lära dem svenska språket. En del riskerar att aldrig komma in på arbetsmarknaden. Somliga drar sig för att skriva och söka jobb, de skäms över sin dåliga svenska. Detta händer trots att svenska folket anser att svenska är det viktigaste ämnet i skolan, enligt en rapport från Skolverket. Inte speciellt för invadrare Vilka ingår då i den ”svaga” gruppen? Är detta ett problem för just de med utländsk bakgrund? Nej, menar Karin Taube – det är både svenska ungdomar och de med annat hemspråk. Lars Brink, forskare i skolfrågor som också varit gymnasielärare och skolledare, håller med. Han säger att gruppen med dåliga svenskakunskaper är mycket blandad: – Att man inte klarar svenskan kan bero på olika saker. Som vilken samhällsklass man kommer ifrån, ens allmänna begåvning och ens lärare, till exempel. Men också på om man har svenska föräldrar eller inte – det är en del i gruppen. I debatten hörs röster om att eleverna inte är så dåliga som det verkar, utan att antalet underkända bevisar att kraven i det nya betygssystemet är för höga. Medan andra, däribland skolminister Ylva Johansson, menar att det nya systemet är bra därför att det avslöjar hur det står till med elevernas kunskaper. Så är det onekligen. Problemet är att skolpersonal runt om i landet menar att de inte fått tillräckliga resurser för att låta alla elever läsa upp sig till Godkänd. Mindre tidspress – mer resurser – Kraven är inte för högt satta. Men vi behöver både mer resurser och mindre tidspress för eleverna, säger Irene Ekström, rektor på Kantzowska gymnasiet i Hallstahammar. Hallstahammar är en bruksort där utbildning har låg status. Många elever är uppgivna inför framtiden och bryr sig inte så mycket om betygen. Var fjortonde elev där har undermåliga kunskaper i svenska. Så många som var åttonde underkänns i litteraturen. Att så många elever på yrkesförberedande program underkänns har gjort många kritiska till betygskraven. De eleverna borde inte tvingas läsa exakt samma kärnämnen – varav svenska är ett – och ha samma krav som elever på teoretiska program, anser 80 procent av alla gymnasielärare. Och på skolor där det saknas tid och pengar händer något alarmerande: Kraven sänks i praktiken, eftersom det inte är möjligt att hjälpa alla icke godkända. Flera lärare som Aftonbladet talat med berättar att svaga elever ibland godkänns fast de inte klarar en kurs. Dessa elever kommer då ut med papper på att de är godkända, men utan de kunskaper som behövs.
 Underkänt! Tusentals klarar inte svenskan gymnasiet Tyska (!) skolan bäst på svenska Skulle du bli godkänd? Test! De vill vara bäst... ...de vill ha jobb Margareta Norlin: Hur ska det gå med skolan och demokratin? Tidigare artiklar i ”Atonbladet granskar skolan” |
Bilden är från Botvidsgymnasiet i Botkyrka och flickorna på bilden har inget direkt samband med artikeln.