Den avundsamme Resuméredaktören Viggo Cavling skriver blogg från besöket i Studio V. Stavar namn fel - igen! Richard heter Slätt, kära Viggo. Gör om, gör rätt!
Och har alla tänkt på att bara en vokal och en konsonant skiljer namnet Viggo från Pigge?

Ville bara gratta på bloggelsedagen!
Ett år av mycket bra och mycket skit.
Nu är det vår och nya tag!
The circus is in town.
Ses i Hultsfred!
Ha det bäst!
Kram Fis-August

Svar: Tammefan. Är det ett år i dag? Ja det är det visst. Tack.

Kolla in, Anna Björkman har ju en fin och rolig blogg!

New York Post-reportern Jared Paul Stern tyckte jag var en cool typ i New York. Nu sitter han i skiten big time. Han anklagas för att ha utpressat en miljonär på $ 220 000 för att stoppa en story. Konkurrenten, den lite bonnigare Daily News, har förstås en field day och publicerar i dag bandavlyssningar från samtal mellan Sten och miljonären.
Stern var inte en cool typ, trots allt. Utan en fuck-up.
Undrar vad dealen är? Kokain i långa linjära lass kanske, som i fallet Jayson Blair. Eller kanske det fina gamla hederliga känslan av att inget-är-ju-på-riktigt-ändå-så-varför-inte-tjäna-en-hacka?
Fascinerande story.
Generellt sett är den journalistiska nivån i USA skyhögt över den svenska. Vilket inte är konstigt med tanke på storleken på landet och resurserna på tidningarna. Så är det med allt. Finns det nåt vi är bättre på i Sverige? Mer än på att just vara svenska? Vet ej.
Åh.
Saknad.
Åh New York Times.
Åh USA.
Åh Manhattan.
Senast i juni borde jag gå på Park Avenue och kila in på Wolfgang's.

Shit, är det bara jag som är maginfluensagnällig eller är det pinsamt att Linda Skugge brukar uppmana sina läsare att rösta på henne i olika webomröstningar. Nu länkar hon till kvällsiskrönikörstävlingen på Sigge Eklunds blogg.
Nä det är inte feber.
Det är pinsamt.
Kan inte vara kul att få resultatet då heller. Att aldrig veta om det var fejk.
Fast det enda omröstningen säger är ju vilka som är Sigge Eklunds läsare. Och det är intressant.
Själv röstar jag på Jan Guillou. Janne-man.

Från 
Lantz i P3 nyss:


Annika Lantz: Jaha, nu ska vi se här vad det står i tidningarna i dag!


Josefin Crafoord: Ja, vad kul! Jag har ju inte läst tidningen på flera veckor!


Annika: Ja, hur många veckor är det egentligen på 33 år!?

Ronnie Sandahl. Han är för härlig.

Gurra Gelin är i högform på sin blogg!

Missa du veckans viktigaste festligaste tv? Fy! Scrolla ner lite här hos Bladets tjuvtitt så får du se klipp från Studio Virtanen om Amelia Adamos sexliv och Håkan Hellström om pulver & varför han la ner sin hemsidas chattforum (för att fans skrev idiotiska saker) och så Faktum-Natanel Karlsson om sin gangstabrottslighet.
Nu ska jag kolla "Rampfeber" på TV4.
God daamn vilket svennepäron jag är asså.

Lite bloggar du kan roa dig med medan jag är på Aftonbladet och jobbar:
Linnistaden.
Svartpeppar.
Torrokall.
Trehundra.
Hurra.
Writers-edge.
Bloggtoni.
Popbloggare.
Papaboubadiop.
Tjuvlyssnat.
Noyd.
Kamratsavela.

God damn! I går skrev jag om att "Drevet" gjorde undersökande journalistik + porr.
Nu avslöjar Aftonbladet att murvlarna enbart gjorde porr!
Flickan hade ingen webtittare - utan bara "Drevets" kamera! Otroligt, eh, modern journalistik.

Ey, jag är ett snyggo! tycker Isobel Hadley-Kamptz. Eller "snyggare" vilket är en avsevärd skillnad men ändå. Gud jag är så lättsmickrad asså.

Och jösses, pressen har en field day i dag! Örjan Ramberg och Thomas Hanzon i blodigt fylleslagsmål på hotell, skriver Bladet. Some juicy shit det också.
För fem år sedan hade deras namn aldrig skrivits ut. Det var Expressen som började med brutalare publiceringar ungefär då. Och är fortfarande brutalare.
Knepigt läge. Vad ska offentliga personer behöva stå ut med? Å ena sidan blir de gärna intervjuade när de kommer med en ny film, skiva eller pjäs. Men när det hettar till så hatar de att pressen skriver.
Och folket går omkring med en idealiserad bild av kändisar - när de i själva verket är precis som folket är mest, och värre i vissa fall.
Sånt borde folk få veta.
Samtidigt måste kändisar få ha ett privatliv, även när de gör knasgrejor.
Svårt fall, doktorn grät.

- Jävlar! Står det "Martin Timell är elak och vidrig" på ett löp i dag eller har jag drömt det? frågade jag nyss på jobbet.
- Ja. Aftonbladet.
- Stackars jävel. Vem är det som säger det?
- Hans producent. Du får väl läsa dina elitmejl! Det kommer ju därifrån.
Oops. Ja, tydligen måste jag börja göra det om det sägs så intressanta saker.
Och gud så nytt att publicera saker som sägs privat. Blir nästa steg att bugga alla krogbord i stockholm där skillnaden mellan kändisarnas offentliga image och verkligheten diskuteras?
Oj oj oj så många löp det skulle kunna bli härifrån Bullshit City då.
The press is gonna have a field day!

(Sedan kan jag tillägga att jag personligen skulle överväga att lönnmörda en kompis som skvallrade om vad jag babblar privat. Fast då vore det förstås ingen kompis, då vore det ett falskt kräk).

Kolla in! Virren har gått från generande bäd till Inne, tycker Stureplansblaskan.

Kriffs blogg borde bli månadens blogg hos Aftonbladet.
Och typ alla bloggar jag tipsat om har blivit det så hey ho let's go.

Hillevi Wahl skriver en soft krönika i Metro i dag. Om tjockma.
Möjligtvis lite trist att hon för vidare Hanne Kjöllers felcitat av mig. Jag skrev att det var synd om henne för att hon i alla stora tidningar omskrevs för sin "majestätiska fläskighet". Det är nåt helt annat än att bli kallad tjockis, eller hur? Det är ju formuleringen som svider. Och just därför använde inte Hanne den i DN, kantänka.
Sedan hade jag säkert fel ändå - klart att det inte är synd om Hanne Kjöller - men rätt ska ju vara rättciterat (även om det är citerat via olaglig avlyssning).
Och rätt ska vara rätt i sak och inte bara fagert tal om allas självklara rätt att se ut hur vi vill: fetma är stigmatiserat av en anledning; för att fetma är ett världens största hälsoproblem.

För övrigt, Hillevi, tack! Men alltså: jag åt ett kilo kött och bea och frittar i går (med gurka). ETT KILO! Jag är tjockis.

Hej,
Ikväll mellan 18-20 sänds det Frispel du medverkar i. Lyssna då eller i efterhand på Frispels hemsida (www.sr.se/p3).
Mvh,
Alexandra Ramnewall

Svar: Åh tack för infon, kära P3-reporter.

Mike Wallace, 87, lägger av på CBS, skriver New York Times. Det är stort. Som om en vindruva som varit ett russin i 30 år plötsligt bestämmer sig för att "nu är jag ett russin".

Hm, jag har inte så många psykomailare nuförtiden. Men en som inte fattar att Kapten Klänning var Robert Gustafssons brandmansfigur i "Percy tårar" och är lite arg över allt möjligt, bland annat mitt namn. Jag svarar inte.
Annars bara några vanliga arga och förutsägbara som jag ignar drygt.
Jag har inte så många fanmailare heller för all del.
Eller skojmailare.
Jag är som ett glas vatten.

Övrigt:
Jag är extremt besviken över att Expressen tagit bort bloggtoppen bland deras skribenter.
Vilken tur att jag hann tjafsa om det i mitt tv-program i kväll.
Det var extremt roligt/deppigt/skruvat att se att bara 78 personer typ på en hel dag ville läsa vad Kai Martin hade på hjärtat. Liksom här viker folk ut sina själar - och ingen vill titta! (Eller så var det kanske just det som de inte gjorde och därför vill ingen läsa?)
Speciellt brukade jag finna det oerhört roligt att ropa ut "Nu har Lars Lindström haft 172 besök! 172! Gunilla Bodrej: 44! 44!" på redaktionen. Det var min mest besöka sida - själva bloggtoppsidan. Hysteriskt sorglig och rolig på samma gång. Det drabbade liksom ingen fattig.
Det är över nu.
Tyvärr.
Jag antar att hela trevliga ärlighetsgrejen var genant för de skribenter som lanseras som stora.
Själv skulle jag inte heller vilja ha mina siffror offentliga.
Då skulle jag börja bry mig om hur många besöka det är och..tja jag är stressad så det räcker ändå (men jag hade alltid fler än Linda Skugge noterade jag med viss barnslig glädje).
Men alltså, jag säger verkligen inte att jag är så mycket roligare än, säg, Kai Martin här på min blogg jag heller. Absolut inte.
Men att jag ens hinner skriva NÅT just nu är sinnesjukt konstigt och faktisk imponerande. Men Jonna B-W klagade i dag: "fan Virren, den är tråkig, ge oss mer skvaller, VAD hände på Romeo egentligen".
Ska försöka.
Ska försöka.
Nån. Gång.
Nu: tv/sova.

Lars Lindström från Skellefteå var en av mina idoler när jag var barn. Jag ville bli som han, Kjell Häglund, Anders Hvidfeldt, Petter Karlsson, Jan-Olof Andersson, Måns Ivarsson - speciellt Måns Ivarsson - och allt vad de hette i kvällsisarnas fredagsbilagor kring 1987. Jens Peterson. Kristina Adolfsson skrev också. Susanne Ljung. Anna Björkman. Andres Lokko. Lennart Persson. En som hette Hasse Gänger och skrev nån sommar, son till radiomannen. Peter Öhman hette en karl, från Boden tror jag han var.
I dag nämner Lars Lindström mitt namn för första gången i en krönika. Det känns smickrande.
Han skriver om helt andra saker än Del Amitri nuförtiden med en sträng norrlandsskägg under läppen. Han är det goda trevliga samvetet med allmängiltig präktig 50-talsmoral som det är för ont av.
I dag är det en bra krönika, småskoleläraraktig och anständig, med bara ett enda större fel: det heter inte tourettes det Lasse och alla andra pratar om.
De som har tourettes på riktigt är givetvis upprörda av denna vulgäranvändning av en mycket besvärande sjukdom.
Om det heter nåt, för övrigt, heter det koprolali. Koprolali är den gren av tourettes som gör att man säger opassande ord, "fula" skulle nog Lindström säga.
Men givetvis är unga mediepersoners grova språk inte alls nån sjukdom utan bara en spegling om hur människor talar på riktigt, på de flesta platser utom i Lars Lindströms mycket, mycket trevliga krönikor.
Sådeså.

Hjääääälp, jag glömde byta radiokanal innan "Ring P1" började.
Jag klarar inte av det.
"Ring P1" är i anständiga medier bara slaget i nordic trashma av Resumés "kommentera artikeln"-funktion.
Some scary shit.

Jag tycker att denne Lars Berge skriver trevligt i Svenskan varje måndag.

Lita på.
Det är ett absurt begrepp bara det.
Vem har nånsin sagt att man kan lita på nån?
Vem har fått en så befängd idé itutad i sig?
Och vad är det man ska lita på? Vad? Att personen aldrig sviker? Att allt personen gör och skriver och säger och ägnar sig åt är...rent? Utan baktankar? Utan agendor? Utan bindningar nånstans?
Jösses.
Man kan lita på, i tur och ordning:
1. Familj av blod.
2. Familj man skaffar.
3. Vänner förhoppningsvis.
4. Eh...
Hm.
Där tar det stopp.
Jag skulle lita rätt mycket på en offentlig typ som skrev ett sånt här inlägg. Men inte helt. Det är omöjligt.
Ingen visar sitt rätta ansikte. Allra minst de som säger sig göra det.

Den lilla vinjetten "kulturdebatt" I DN signalerade ju för alla som är mediavana att det handlar om en åsikt som DN-skribenten Mustafa Can lade fram.
Men det var otydligt för några få mediaovana personer.
Can anser att Elit är "en mobbinglista".
Det är den inte.
Det är hans åsikt. Hans åsikt i en debattartikel. En enda människas åsikt som fick publiceras i maktens främsta tidning, kulturdelen.
Klart Can får ha den åsikten. Han bör ha den. Oavsett hans agenda.
Det förljugna blir när han belägger åsikten med ytterst vinklad fakta. Det hade inte kunnat ske i en riktig artikel. Bara i en kulturartikel.

Men alltså det är ok. Jag vet att det fungerar så. Alla mediatyper vet att det är en åsiktsartikel.
Men det vet inte lärare i Solna och Umeå som mejlar mig och är ledsna, vissa för att deras elever har mig som idol och nu undrar de vad som händer.
Det gör mig sorgsen.
De tror på den politiska debattartikeln.
De vet inte att 80 procent av det som stod om Hanne Kjöller var positivt. Mustafa Can valde ut det elakaste, om hennes vikt, han hittade och publicerade det. Bara så kunde han kalla det mobbinglista. Hanne Kjöller vet också att det allra mesta om henne var positivt. Men det skriver inte hon heller i DN. Då vore hon inte martyr längre. Hon ska tydligen sälja en fetmabok i vår och tackar för uppmärksamheten i DN i dag.

Jag tror väldigt, väldigt sällan på konspirationsteorier. Konspirationsteorier är bara sorgliga för de visar på samhället orättvisor; maktlösa människor som tror att makten alltid vill jävlas med dem, dölja saker för dem, sno dem på allt!

Men sanningen är: alla känner alla i den här mediageggstaden. (Jag träffade DN:s Mustafa Can ihop med Resumés Viggo Cavling och Expressens Björn af Kleen på Riche i fredags; alltså det är inget märkvärdigt med det, jag antyder ingen som helst konspiration, jag bara säger: alla känner alla; det vet ju alla som läser den här bloggen!). Många snackar strunt mellan skål och vägg. Det betyder sällan nåt av vikt men låter illa om det avlyssnas.
Jag är med på samma mejlinglista som Alexander Bard som kommer från samma småstad som jag. Än sen? Han använder ett tufft språk? Än sen? Det gör mediafolk alltid i slutna rum men inte offentligt. Inte heller hängs heller kollegiala vänskapsband ut offentligt. Minst av allt på DN för det vore förödande för DN:s trovärdighet.

Därför är det bra med mejlinglistor, bloggar och internet.
Där finns ett utrymme för nyanserad och i bästa fall sann debatt fri från agendor.

Men dem läser inte bibliotikarier i Skövde.
De läser DN-maktens moralistiska röst och de tror att den är sann.
Sen mejlar de mig, besvikna
Jag kan bara säga till er:
Elit är ingen mobbinglista.
Jag är ingen mobbare.
Jag tar inte ta ansvar för vad andra i mitt sällskap säger.
Knappt ens vad jag säger i privata sammanhang...
Därför vill jag säga:
Gud må förlåta mig somliga rader.
Gud må förlåta mig somliga tankar.
Gud må förlåta mig somliga ord.

Men, främst: Ingen, verkligen inte Dagens Nyheters inavlade maktkotteri, ska talar om för mig vilka jag ska umgås med! Det är helt absurt. Maktmänniskor med toppskiktsumgänge och miljonlön, Wifstrand och Schottenius, som ljuger om en ensamstående tvåbarnsmamma och kickar henne från DN trots att hon bevisligen inte sagt ett enda ont ord om DN på Elitlistan. Skulle dessa tunga hycklare kunna moraldöma någon med trovärdighet? (Svaret är: Nej).

Mina läsare litar på det förtroende som jag byggt upp under åren.
De kan lita på mig.
Alltså, så mycket man nu kan lita på någon här i världen.
För, jag menar, inget av det här ju viktigt på riktigt. Det är bara en massa töntiga, överavlönade media/kulturpajasar som tjafsar om nåt som säljer mycket mer tidningar än artiklar om vår usla äldrevård.
Skällande åsiktshundar. Och några skäller åt andra hållet. Jag brukar undvika allt det där och göra min grej istället men nu rullar ju cirkusen och lärare mejlar och frilansare debatterar vidare men allt är bara spelet och…

The needles returns to the start of the song
and we'll all sing along like before
på nästa Bonnierfest.
And we'll all be lonely tonight and lonely tomorrow.

Som Del Amitri uttryckte saken.

Nu ska jag äta min köttfärssås.

Här är bloggen alla hipsters älskar just nu. Själv fattar jag som vanligt inte:
http://rrrrrrrrrrrrrnnnnnnnnnnhhhh.blogspot.com/

Ibland stänker det om Linda Skugge!

I dag har jag slagit ett litet slag för mejlinglistor, bloggar - ja hela jäkla internet - på Aftonbladet kultur.

Åsa Linderborg skriver bra om listdebaclet i dag.
Liksom Natalia Kazmierska som är lite modernare.

Världens softaste (och en av de skäggigare herrar jag vet) hårdrockare Jerry Prütz har en blogg!

Kolla in nu gör aftonbladet.se ett knäck om mejlinglistan som Robban Aschberg festligt kallade för "fjolliga frimurare" på lunchrasten.

Å, jag älskar Marcus Birro. Han är så arg! I dag på Aftonbladets debattsida.

Kolla in vad sweet, Aftonbladet Tjuvtitten bjuder på kula klipp från Studio Virtanen och Sofis Mode.
Och haha, här är Bladets knäck om Bamse som var med i programmet. Söta, söta jättekaninen Bamse.

Studio Virtanen startade trenden (förlåt men det är ju sant) och nu ska alla blogga om bylines, som en festlig en här som kallar sig Kinky Afro.

Gud jag är så fåfäng, men jag blir på riktigt glad över att liksom vara med i sammanhang jag diggar - och speciellt i tecknade seriestrippar! Först "Rocky", enligt Kellerman i alla fall, och nu träffsäkra/roliga Stockholmsnatt i Svenskan (fast dagens stripp verkar inte finnas än) av Stefan Thungren & Pelle Forshed.
Jag läste den nyss, som varje fredag, och så plötsligt PAFF, där dyker jag själv upp! Kul. "Hej då Runar! Hej Virtanen!-metoden" angående nya kredd-Spy Bar.
Jag blev alltså inte ens dissad vilket såklart är extra skoj... I'm only human, som Craig David uttryckte saken.

Bra krönika skriver däremot inte Linna Johansson i dag. Hon brukar annars vara bra.
Till att börja med: sök på "sönderkramad" och "Laleh" på Google och det blir en (1) träff.
Oops.
Dessutom: Laleh är ju just den typen av kvinnlig artist som Linna verkar tro blir omtyckta: "hon som är så skygg att vi överhuvudtaget aldrig får se henne på tv".
Oops.
För bortsett från en vecka i galajanuari nyss gör Laleh "inte press". Exakt just det där som är så vanligt och otroligt trist bland kvinnliga artister, Eva Dahlgren-syndromet: de som aldrig vill vara med. De som är skygga.

Så nu tänker jag på "I think up demons" av Roky Erickson (grym låt!).
Linna tänker tydligen upp demoner.

Göran Greider är min idol. (Och för övrigt har Metro blivit bättre än Stockholm City igen; konkurrens fungerar).

Jag gillar verkligen Gunnar Bolin på P1:s kultrurredaktion. Han berättar saker jag inte visste och har en fin, djup röst. That was gay.

Och här är dagens krönika och Innelistan.

Det är märkligt att alla som bloggar läser min blogg. Som vore jag bloggarketypen Orvar. Och så länkar de till mina länkar utan att säga var de hittade länken.
Annat som är märkligt/mesigt är anonyma bloggar. Som Jeanettes Labyrint.
Jag provoceras av anonymitet. Det är så ofarligt och lätt att skriva inlägg - eller mail - under pseudonym. Då riskerar man ingenting. Och extra jubellamt blir det förstås när anonyma människor trots anonymitet inte vågar blogga ett dugg dört om sig själva!
Det är kort sagt ointressant med anonyma bloggar.
B. B som i bowling.

Jonas Thente. På DN. Där har vi en riktigt grym kulturskribent. Det roliga är att jag såg honom på tv i höstas och han såg dessutom tuff ut. Det hade varit deppigt om han varit en liten beige nörd.

CFH har en ny vardagsfilosofisk gullblogg som heter Terapeutic Pictionary.

Carlos Rojas i Bladet har helrätt.

Statusen mellan dissmail och hyllningsmail är ungefär 20 procent diss, 80 procent hajp. Här är det allra första mailet till virtanen@tv8.se.
På ZTV (repris) i går var för övrigt Virtanen större än Letterman! Mäktigt.

I morgon fredag kl 11 ska jag vara med i Lantz i P3 igen. Denna gång med självaste Annika Lantz som är tillbaka efter mammaledigheten. Villkoret var att hon är med i mitt tv-program nån gång. Till sist gick hon med på det. Så kan det funka! Mediatrading.
Har alltid gillat Annika Lantz så det ska bli sköjigt.
Kanske kommer jag sluta gilla henne efter träffen i radiohuset.

Apropå P3 så har det varit spännande att följa Patrik Ehrnst, Olle Garp och Berivan Yildiz som tagit över Morgonpasset. Väldigt shaky i måndags och rätt shaky ännu men shaky, vet vi, det går över.

Apropå påhopp, Natacha Peyre kommer också till Studio Virren. Henne har jag också skrivit elakt om. Tänk jag som egentligen är så snäll har skrivit så mycket task. Hm, makes you wonder.
Hursomhelst: jag ser verkligen fram mot att träffa Peyre. Jag är otroligt nyfiken på henne.
Men först: nyfiken på lunch.
Kassler kanske. Kassler vore gott.

Och trots min tarvlighet mot Peppe Eng så drabbade inte den dåliga karman mig.
Johan Croneman i Dagens Nyheter ägnade hela sin tv-spalt i dag åt "Studio Virtanen" och jag blev mycket lycklig. Det är så oerhört tillfredsställande när någon anstränger sig för att förstå och se saker ur flera vinklar, ge både ris och ros (och mest ros dessutom!). Sån brukar jag ju försöka vara. Tyvärr finns ingen DN-länk än.

Gry Forssell är het. Adam Alsing sa att jag blivit smal. Han har blivit det. Anders Timell har sexigt hår. Och jag hade en finne på näsan när jag besökte deras "Äntligen morgon" (va?) på Mix Megapol förut. Deras studio, som ligger på Bonnierberget, var stor och fin på våning tre. Jag fick kaffe. Adam tyckte att jag skulle skaffa en soffa till mina tv8-gäster. Han kan ha rätt.
Utanför träffade jag sweet Nuno. Vi gnällde lite över att jag inte skulle bevaka Melodifestivalen i år så att vi kunde ölhänga på kvällarna. Fast Markus Larsson är ju nästan lika rar som jag.

Resumé ringde förut och raringarna på Aftonbladet gjorde också en liten intervju efter programmet i går trots att den onde tv-recensenten Jan-Olov "Gossen" Andersson småsågade.
Men åh Linda Skugge på Expressen är snäll.

Minns någon när jag träffade Dödskalle och Mästerligt från Nöjesguiden? Så här blev intervjun (som i själva verket gjordes av bara en person, en imponerade researchad Niklas Eriksson, eftersom jag vet att alla undrar). Känns som att jag kommer att få äta upp en del här.

Kolla, tidningen Stureplan tycker att jag är inne igen. Tack.
Kan med anledning av detta meddela att jag ägnade hela dagen i går åt att göra TV8-reklamfilmer med Åke Ortmark. Han är mäktig alltså. Och en lysande skådis visade det sig. Tror att de blev väldigt kul.

Grållan, var är du? Jag har väntat länge nu?

Haha. Den underbare Anders Paulrud på Kulturen berättade i rökrummet att det var tung Axel Liffner-stipendiefest uppe på plan 9 i går kväll. Han och vår gamle chefredaktör Thorbjörn Larsson blev fint berusade och gick ner till nyhetsdesken på plan 5 och skulle "göra tidning" mitt i natten.
Så där stod de och gormade "gör om, gör rätt!" om löpsedlar, knäck och rubriker inför en paff redaktion. Nyhetschefen Lasse Östling tog det bra, medan några av de yngre förmågorna "inte varit med om nåt liknande".
- Det var förstås oerhört dåligt gjort av oss. Men en fin gammal Aftonbladettradition, flinar Paulie.

Min analys av dig finns på bloggen, om du är intresserad...
linuxtjej.blogspot.com
Du får bläddra ner lite på sidan för att läsa inlägget.
// Rebecca

Svar: Iiiii!

***
Tre heta tips:
1. Läs min blogg och kommentera tack,
cirkusnisse.webblogg.se, om du har tid alltså :)
2. Ha en god jul.
//Nisse Wärmegård

Svar: God jul till dig.
***
Tjo!
Du bad om bloggadress och här kommer min =)
http://seriesidan.blogspot.com/

Ha det gott!
/Tomas
***
Tjena!
Är ständigt på jakt efter nya roliga, intressanta bloggar. Jag följer ett antal. Idag har jag kanske sprungit på en ny kandidat, tjejen verkar smart och har nog humor, får se när hon blivit varm i kläderna...
http://blogg.passagen.se/golvad
Hare!
/Gurk

***
Tjo!
Du bad om bloggadress och här kommer min =)
http://seriesidan.blogspot.com/
Ha det gott!
/Tomas

***
Okej, här kommer min blogg med.
http://farmerboy84.blogspot.com
Min käre vän Johan ville för övrigt ha en stund i rampljuset också:
http://johanradh.blogspot.com
/J

Svar: Jocke! Att du har en blogg. Utan att säga nåt!

***
Ahaa du vill lägga till bloggar i listan va...Jag tycker att jag platsar eftersom jag funderar på att skriva en c-uppsats om dig och dessutom det faktum att jag regelbundet hänvisar till dig i min blogg och gillar dig skarpt!
Nä det finns faktiskt inget skäl till att jag inte borde platsa.
MVH // Linnea
http://lellelii.blogg.se

Svar: Gulligt. Men alltså: man måste inte gilla mig för att vara med i denna blogglista.

***
Här är en blogg som då och då skriver vackra ord om dig:
www.monica.blogg.se
(det är okej att njuta av att bli beundrad ibland...)
puss och kram /Monica
p.s går det redan nu att ställa sig i kö om/när du råkar bli singel, till en dejt alltså ;)

Svar: Men grrrrr. Jag måste verkligen skriva mer om hur sepe jag är. Eller kanske be flickvän. Det är ingen dum idé. Fast då får jag skämmas lite för mycket kanske. Hm.

***
Hej Fredrik.
Jag inleder med uttrycket som Dogge Doggelito en gång myntade: "Jag diggar din stil...", och i ditt fall menar jag det. Skriver själv en blogg som lyckats avancera till 62 plats på Bloggtoppen.se. Ganska hyfsat med tanke på att bloggen endast har en livstid på drygt en månad. Jag flåsar Laul i nacken, hälsa honom det.
Du får gärna avvara ett par sekunder för att läsa bloggen på:
http://www.djniko.se/blogg.
Feedback uppskattas.
Ps. I lördags spelade jag skivor med Wyclef Jean. Det är stort. Ds
N
Svar: Mycket stort!
***
http://virvla.blogg.se
jag ser inget inlägg från dig om att du vill ha bloggadresser förutom (fyll på) men jag antar ändå att du vill ha. Här får du min.
//virvla
_______________
"Du är vad du gör
Du är dina val
Dina handlingar"
~ Ulf Lundell

Svar: Fint.

***
Din blogg e skitrolig läsning! Jag startade till o med en egen för att se om det var lika roligt som det
verkade, och det var det!
Kolla gärna:
http://gonza.blogg.se
Lyssna på min musik när du ändå är igång:
http://www.unsignedbandweb.com/gonza
//Måns 17

Svar: Tack.
***
http://playlive.blogspot.com/
den här har du redan fått två gånger, så du kanske kan
lägga ut den nu.
/Mattias

Svar: Yes.

***
Hej
allvarligt: jag är en av 20 personer som har koll på din blogg via bloglines. Det och att jag har bra koll på ett och annat som dagens sång med mera: varför inte länka till
http://kulturbloggen.com/
mvh
--
Rosemari Södergren
journalist, webmaster, infomaster, bloggare, karatenörd, bokmal, kattägd
Kulturbloggen: http://kulturbloggen.com/
Workers Dojo: http://workersdojo.com/

Svar: Nåt säger mig att jag borde veta vad "bloglines" är va?

***
Vet inte om du vill ha några mer blogg adresser men jag skickar min ändå. Tycker du ska läsa mitt inlägg om tomten. Läs, fundera och erkänn att det stämmer. Det inlägget ligger en bit ner.
http://www.ostn.blogg.se

Svar: Tomten ÄR Kaiser Soze!

***
Tjena.
Jaha! Så man måste alltså inte gilla dig för att få vara med på din blogglista? Men då så! http://flamboyant-hottie.weldion.org/
Jag skriver om helt sjukt relevanta saker. Förresten, jag ljög, jag tycker
faktiskt om dig!
Ta't lugnt, Virre!
/Rombo

***
Hej Fredrik,

Läser din blogg med stort nöje. Inlägget om Cher var extra ljuvligt!
Jag behöver fler läsare, länka gärna till min dagbok/blogg.
Med vänlig hälsning,
Kim
www.kim-m.com

***
Här kommer ännu ett tips på bra blogg.. Eller vafan, vet inte om den är speciellt bra eller om jag, som alla andra tycks ha gjort, hänvisat till dig i den. Tror inte det. Skrivit om Ronnie Sandahl ett par gånger, är sådär vita lögner-fascinerad av honom. Snygg kille, bra tankar. Just det, bloggen! Hur som helst är den jävligt min.
http://oskimon.blogg.se

***
Detta är en av de bästa bloggar jag läst:
http://lillsyrran.sprayblog.se
Och, ja, det är min egen, och ja, jag är en självgod jävel...

***
Hallå...kolla min
http://intesmartmenharturnarjagtanker.blogg.se
och är du riktigt snäll kanske du får dagens bloggros ;-))

***
Det kanske är alldeles för sent men jag och några vänner har en blogg, indiefingret på
www.indiefingret.se som är väl värd att läsas.
kram

***
Du ville ha fler bloggar
här kommer min
http://gelix.blogg.se
/angelica

Svar: Tack alla. Nu är det stopp för denna gång. Hinner inte fler.

Just det. Allt är klart nu. Jag blir Lill-Letterman på TV8 med start 9 januari, varje måndag till torsdag klockan 22.30-23.00, fram till sista maj.
"Studio Virtanen - med Fredrik Virtanen" heter pratshowen. Lite sjukt sådär.
Men var nu inte orolig: jag kommer att fortsätta denna här bloggen och skriva sidan i Aftonbladet varje lördag bland annat. Bra va? För dig menar jag.
För jag kommer antagligen att få ett sammanbrott av arbetsbelastning, stress och prestationsångest. Och sen kan du dansa på min grav.

Nöjesguiden gör en rolig och fiffig årsredovisning i nya numret och här på nätet. Moi förekommer! Jag tror att de är snälla men man vet aldrig med de där lirarna.

För övrigt: Snart får du veta vem som sa det där om göteborgare i Häglunds krönika.
Nu får du veta:
Micke Svensson, före detta Hachette-redaktör och snart på Filip & Fredrik produktionsbolaget Paris-Dakar.
Micke Svensson. Glöm aldrig bort det namnet. Han använder brun-utan-sol och är snäll.

Haha. Nånting har jag för att Journalistförbundet fått 450 spänn i månaden av mig i 13 år eller så: Kjell Häglunds krönikor då och då i vår facktidskrift Journalisten. Och du hittar den helt GRATIS exakt här.
Haha-höjdpunkt:
"En stenhård Stockholmsredaktör jag jobbat med svarade av princip aldrig på samtal från riktnummer 031, med motiveringen 'när fick man senast ut något av någon som bor i Göteborg?'."
Drygare än Yes!

Resumé skriver om mig igen.

Eagle-Eye Cherry träffade jag på för första gången på länge på Grand i torsdags kväll. Och han dök upp på Pet Sounds Bar i går också. Och jag hade samma tröja bägge gångerna. Och samma brallor. Och skor.
Fan vad pinsamt.
Som om nu han noterade detta.
Därpå tog vi (jag, Mirja, Oisin) en sväng till nya krogen baren Centro på Gata Regerings som känns som New York på 80-talet. Svart och glittrig. Emelie spelade skivor. Många var snygga. Thomas Hall kom direkt från jobbet.
Sedan: Riche. Anders Timell pratade med Stakka Bo och fixade drinkar som i mycket hög grad bestod av Roses lime och sprit (= halsbränna). Niklas Frisk var glad. Magnus Uggla var lik Bob Dylan-76. Det var trångt förstås. På väg dit träffade vi Stefan Lindström och Jonas "Julle" Wretblad som visst var på väg till East, eller O-baren kanske?
Sedan: Berns. Tom Pyl var mycket snygg igen. Ebba Adielsson gjorde glad entré. Andy Karlsson och Fredrik Ragnar sippade skumpa stiligt.
Ungefär samtidigt satt tydligen kronprinsessan Victoria med pojkvän Daniel på Saline.
Så var det med det.
Nej just det, vi åt varsin 90-grammare på Nybrogrillen också.
Det var klokt.
I dag mår jag bättre än jag borde. Men bara lite.

Och Dagens Media hakar på Resumés scoop och toppar med en liten intervju! Hihi. Detta är festligt.

Se där. Resumé toppar förstasidan med en artikel om moi.

Just det, har glömt att tipsa om Martin Gelins blogg från New York. Martin är en latte sipping liberal and proud of it.
Det gick knappt inte en enda söndag utan att vi åt meatzza, chicken kickers och cheesy bread medan vi kollade på "South Park" och "Curb your enthusiasm" i min soffa på East 7th street. Samt läste witty cartoons i New Yorker. Gelinas är tokig i witty cartoons.

Grattis Linda!

Titta där! Så söta jag och Jonna Sima är! Bilden togs nyss av fotograf Fredrik Hofgaard.
Anledningen: Jag är nummer 2 på hippa magasinet Bons lista över mäktigaste popmediapersoner. 1:a är prinsessan Victoria, 3:a är Christina Jutterström, 4:a Ebba von Sydow, 5:a Filip & Fredrik, 6:a Thomas Hall, 7:a Viggo Cavling, 8:a Johan Westman, 9:a Alex Schulman, 10:a Andres Lokko.
Jonna är "årets hopp"!
Sen ska vi på Bons fest på Mondo och fira detta skojsiga. Sapporo 72 spelar synth och Andreas Tilliander, Wolfgang Flür m fl är dj:s = fest = kan bli tungt i morgon när BK Nöjesliv spelar mot FC Z. Kanalplan, Söder, klockan 15. Jag står i mål. Jonna är libero. Vi släpper ingen jävel över bron! Ehuru bakis.

Youngblood Ronnie Sandahl har blivit krönikör. Sweet.
"Så ser jag plötsligt mönstret. Pojktidningarnas lakejer har ställt in siktet:
Tjugo plus.
Hyfsad inkomst.
Ensamhushåll.
Som inte har legat under de senaste två veckorna."
Haha.
Fredrik

På flera vis älskar jag när en person tappar det. När en människa kliver över gränsen från att vara en vanlig hatthylla till rent och skärt vansinne.
Jag är inte säker på om Robinson-Robban Andersson passerat den gränsen än, men han är rätt så jäkla nära.
Han heter nu Robert Drakwind, skriver Aftonbladet.
Robert Drakwind.
Det är helt bananas.
Samtidigt är det förstås genialt. Robban är nu längre inte en person. Han har tagit steget upp i en mediastratosfär där tidigare bara Sean Combs och Prince befunnit sig.
Robban, människan, är utplånad. Han är numera officiellt Sveriges första dokusåpamonster som gått vidare till att bli en dokusåpaseriefigur.
Han är Robban Darkwind.
Ett varumärket som främst - bara - ska appellera till outbildad alkoholiserad pöbel och 16-åriga sötnosetjejer som tycker att det är lite svårt att hänga med i "Paradise hotel".
Slogan: "För pöbeln i tiden".
Bonus:
Robban kommer tack vare sitt nya namn att få gästspela på en extra baröppning i Lidköping.
Virt

Per Wendel är död, alltför tidigt ockå. Sorgligt. Kände honom inte men han var en stor politisk journalist.
Fredrik

Hanna Flodr slutade blogga. Hon skriver om det på Sigges blogg. Jag fattar. Det är en stor blogg-hangover just nu. Den Stora Blogg-depressionen hösten 2005.
Fredrik

Åh, Bjurreman skriver om "Spanarna på Hill street" i dag. Faktum är att min och Pers ömsesidiga kärlek till J.D. LaRue var starten på vår beautiful friendship.
Big Boy

Haha, kolla in Kjell Alinge. Love that gubbe.
Virre

"Angående bloggdebatten. En gång försökte jag slå ihjäl min man med en stekpanna. Men inte utbröt det någon debatt om att det är dåligt med stekpannor för det".
Bodil Malmsten skriver så på sin blogg, enligt dagens DN. Jag hittar inte just den fyndigheten, men här är hennes Finistèreblogg.
Jag minns att de flesta flickor i min skrivarklass nere på Fridhems folkhögskola 1991-92 tyckte mycket om Bodil, Edith Södergran, Sylvia Plath och Karin Boye. Skillnaden var att Bodil var vid liv. Det är hon än, trevligt nog, men mer folklig än skrivarelevskreddig numera. Blogg on, Bodil, blogg on.
Fredrik

Linna Johansson i Expressen skrev om mig, Hakelius och Natcha Peyre i går. Bakgrunden är, antar jag, den här krönikan jag skrivit och kanske den här. Åtminstone hade hon läst ingressen. Och här är nåt annat jag skrivit om Peyre.
Linna har en poäng, men det finns samtidigt en rejäl diskrepans mellan vad Linna läser och vad jag skriver.
Fredrik

Belinda Olsson ger Ulf Lundell, som det heter, svar på tal i en Aftonbladetkrönika i dag. Jag gillar Belinda, men hon kanske borde läst vad Ulf skrev i "Värmen" innan hon randade den där.
Men det är ju missförstånd som driver världen.
Om folk plötsligt började bli förstående och på riktigt intresserade av vad den andra menar så skulle allt bli tyst och trevligt. Och rätt trist.
Fred
Ps. Och såhär säger Linda & Linna i Expressen om Lundell, ungefär samma. Ds.

H&M vill inte att H&M ska betyda "Hög & Mager", tydligen.
Klädjätten sparkar Kate Moss som reklampelare efter att hon tagits på bar gärning sniffande kokain.
Det är enda möjliga affärsbeslutet.
Jag skrev om Kate Moss och H&M förra veckan här och konstaterade att kokain är lika vanligt bland supermodeller och popstjärnor som plankstek är i Borlänge.
H&M är inget litet oskyldigt svensk bonnförerag utan ett av världens största klädmärken. Givetvis vet H&M hur det går till bakom kulisserna på trendkrogarna, på modevisningarna och vid en del plåtningar.
Skillnaden här är att Kate åkt dit på bar gärning, på bevakningskamera.
Ajabaja.
Då måste H&M lägga ner Kate. Det är dubbelmoral men en dubbelmoral som är nödvändig. Alla barn som köper H&M:s svarta linnen och hippa lågpriskläder har ingen aning om att droger är så stort och accepterat "i smyg" i den världen.
Givetvis kan inte H&M låtsas som att det är okej, eller ge sig in i några komplicerade förklaringar om att Moss och Naomi Campbell och andra kända modeller med drogproblem inte löper samma risk att gå under av droger som någon som inte har miljoner på banken.
Det finns klädmärken som hade kunnat köra vidare med Moss.
H&M är inte ett av dem.
De måste visa ansvar inför sina aktieägare och dumpa Moss. Att de förlorar kreddpoäng bland hippa storstadsbor är det sura äpple de tvingas bita i.
H&M betyder fortfarande…Hel & Ren.
Fredrik

Kate Moss tar kokain. Fem linor inom 40 minuter, enligt Aftonbladets utsände i London.
H&M - som anlitat henne för höstkollektionen - säger att Kate är "extremt ångerfull".
Säkert.
Framför allt för att hon var korkad nog att knarka framför en dold kamera.
Klart att Kate tar kokain. Alla tar kokain i den där världen. De som inte tvingats sluta på grund av för många linor boliviansk med svåra ångestdepressioner som följd. Det vet alla. Det vet H&M.
Kate har levt hårt i 15 år. Hon var ihop med Johnny Depp när han var som värst. Nu är hon ihop med Pete Doherty, Libertines och Babyshambles geniala skapare som dessvärre också lär dö inom kort av ett alldeles för flitigt bruk av heroin. Andres Lokko i Svenskan skriver smart om det i dag för övrigt.
Mellan Johnny, lite andra kändisgubbar och Doherty skaffade Kate Moss barn med en magasinsredaktör. Man trodde att det skulle bli ordning. Det blev det inte. Hon hamnade tillbaka på de vilda trendfesterna där kokain är lika vanlikt som schweppes tonic på en vanlig svensk förfest.
Ingen borde vara förvånad för att Moss tar kokain. Det enda förvånande är att det kommer ut på bild.
Det går ruskigt massa stories om Kate här i Sverige. Om stockholmsvenskar som sett henne krypa ut på fester hög och naken och…hm, kan inte säga mer om det. Det är bara skvaller och förtalsmässigt sådant. Men det var rätt nyligen.
Det intressanta är att Kate Moss håller sig het just tack vare hennes vilda beteende. Att fortsätta droga. Att hänga med den coolaste av coola trasiga rockstjärnor, Doherty.
Drogromantiken lever. Alla vill ha en trasig supermodell. Alla vill ha en döende rockstjärna. Diskrepansen mellan de glansiga perfekta tidningsomslagen och det sordinerade privatlivet blir intressant, explosivt. Det är just där det händer något. Helylle säljer inte.
Det kanske är cyniskt.
Fredrik

Alltså, den här killen Carlos Rojas Beskow gör det igen i dag. En vis ung man. Överhuvudtaget börjar Aftonbladet få ordning på kolumnisterna.
Fredrik

Ni missar väl inte Viggo Cavlings dagliga namedroppingkarneval i Resumé?
Här är bilden som han nämner, på Viggo och hans bästa vän Norrlands guld.

Här (Henke Larsson för Länsförsäkringar) och här (David Hasselhoff för Djuice) kan ni kolla in mina favoritreklamfilmer just nu. Fiffiga, speciellt Henke-filmen av Bosse Rönnberg (sök på "Länsförsäkringar och välj "intervjun" eller "intervju 2").
Fredrik

Alltså, nu har hon Crazy Frog-mannen Erik Wernquist i sitt program. Och istället för att i förväg ta reda på hur han kom på den irriterande lilla figuren, och sedan fråga "Kunde du inte bakat en kaka istället?" så frågar Uppman "Hur kom du på Crazy Frog?"

Att lära sig enkel journalistik innan man får ett eget program borde vara en liten regel som P3 har.

Fast det var roligt att få veta att den galna grodan inte alls är en groda, utan en människa som kallas "the annoying thing". Det visste inte jag.

Inte Uppman heller, vilket hon förstås borde vetat om hon nu skulle göra en intervju.

Nu blir det P1 - Ingrid Sommar ska prata om en timme, hon skriver bra - så kanske jag kan sluta med detta evinnerliga gnäll.

Fredrik

Oj, detta har jag glömt. Anmäl era bloggar till bloggportalen senast i dag, bloggvänner. Det är Sigge Eklund, som verkar vara fena på webdesign och sånt också, som tagit initiativet. Jag har lovat honom att skriva nåt slags text till den, och den texten kommer! Nån gång.

Fredrik

Solen skiner, sitter och lyssnar på nya skivor (gillar Bo Sundströms nya singel om Spencer Tracy), tittar på bandad tv på vårt interna datasystem, läser tidningar, kollar scheman, surfar runt, men får inget riktigt vettigt gjort. Borde bränna massa cd till bilen som går söderut i morgon. Har ingen lust. Tar med mig riktiga skivor istället.
Surfar in lite på andra mediabloggar och de som vill vara. Ger svag ångest. Så kamratligt och inbördes och ryggadunkande och gulligt och självgott vi håller på. Så trevligt och händelsefattigt och oprivat och diskussionslystet.
Ska sluta läsa bloggar. Vill inte, vill inte, vill inte, vill inte vara en del av den rundgången, den metavärlden, bland dem som använder språket som ett förtjusande skydd från sanningen.
Börjar bli rädd att Croneman hade rätt även om han inte förstod det. Bloggarna har blivit mobbarna på skolgården, i vår egna lilla äckliga inbördesbloggklubb. Jag tänker inte vara med i en klubb. Någonsin.
Fredrik

Nu har Linna Johansson börjat blogga. Visst ser hon väldans coolsnygg ut på bilden?
Och Hanna Flodr också. Henne minns ni ju från Hultan?
(Och nu spelar Mönnybröther The Waterboys! "Fisherman's blues"! Den går i G-dur vill jag minnas.)
Fredrik

På lördag får du inte glömma att köpa Resebilagan med Aftonbladet. Där finns nämligen en hel extra bilaga som heter "Virtanens Stockholm".
Jag måste säga att det kännss rätt cool att ha egen bilaga.
Well, köp den om du vill veta mitt bästa Stockholm. Det tog en satans tid att skriva den.
Virtanens Stockholm! Virtanen! Did you ever hear about, did you ever hear about, did you ever hear about Fredrik Virtanen?
/Virren

Tror fasen att Sofi Fahrman är min nya kultidol. Och Anna Ekelund också, på ett annat sätt.
Virren

Extra extra read all about it! Här kommer en krönika i limited edition. Bara på bloggen! Indie-krönikan! Den skulle publicerats i morgon i tidningen, men jag skriver en annan, istället.

Björn Ranelid är en absurd gammal fåntratt.
Han ser sig själv som godhetens apostel, samtidigt som han spyr på arbetarklassen.
Inte ett nobelt beteende av en tantsnuskförfattare som vill vara fin.

Björn Ranelid dyrkas av sexualfrustrerade medelklasstanter och lär vara fantastisk på att läsa högt.
Jag läste en bok av honom en gång. För tre, fyra år sedan. Den var okej. Sinnliga ord gled fram som smör i en teflonpanna. Kälkborgerligt, fiiint, trevligt i sidenskjorta och Troppan-bränna.
Det är jättelätt att göra sig lustig över Ranelid. Öppet mål. Han är pompös och självgod. Men vill nog väl. Så jag har aldrig velat.
Men nu har Ranelids godhetskåtma slagit slint. Att göra fascistiska klassindelningar och slå neråt mot arbetarklassen är osexigt även bland skrivarstekare.

"Magnus Hedman och Magdalena Graaf är två av alla dessa människor som tar för givet att deras namn och personer är av vikt och betydelse för allmänheten. Media borde tysta ned alla deras försök att synas och höras och förpassa dem till platsen där de hör hemma, nämligen bland parasiterna som livnär sig på dumheten, den andliga fattigdomen och bottenlösa enfalden", skriver Ranelid i Dagens Arbete:

Blodiga ord från en självutnämnd så fin och god människa. En författare som bor i självaste folkförkämpen August Strindbergs gamla lägenhet på Hornsgatspuckeln.
Det är därmed på sin plats att meddela herr Ranelid att det inte finns någon avsevärd skillnad på honom och Maggan Graaf.
Bägge är bimbokändisar. Ranelid är inte bättre för att han har akademiska poäng, kan stava och bär linne. Han skriver böcker med stor text för lärarinnor som grillar nåt lite tjusigare än fläskkarré och som vill vila hjärnan med något trivialt i de fina björkträmöblerna.
Det är allt. Tantsnusk är inget samhällsbärande yrke. Ranelid är småborgarkulturens Arne Anka, till typen född i ett feodalt 1800-tal och fullproppad med skånsk fläskkorv.

Det är nåt otäckt med den där proppmätta generationen kulturborgare. De är små män. Stora män behöver inte spy på underklassen. Det är inte nobelt. Det borde en fin människa veta.
Fredrik Virtanen

Vilken hopplös figur Magnus Hedman är. Så bedrövligt goody-2-shoes. En präktighetslambada. Killen som alltid säger så himla himla duktiga saker. Grrr.
Och nu har han lyckats få tillbaka Marängen också.
- Vi dejtar och är fortfarande kära, säger Graaf till FHM.
Varför basunerade de ut att de gjorde slut då?
Har den bedrövlige prettohatten Björn Ranelid alltså rätt? Hemska tanke.

Ranelid skrev i Dagens Arbete följande: "Magnus Hedman och Magdalena Graaf är två av alla dessa människor som tar för givet att deras namn och personer är av vikt och betydelse för allmänheten. Media borde tysta ned alla deras försök att synas och höras och förpassa dem till platsen där de hör hemma, nämligen bland parasiterna som livnär sig på dumheten, den andliga fattigdomen och bottenlösa enfalden".

Visst är det superroligt? Har någon någonsin märkt någon större skillnad mellan, säg, Fadde och Björn Ranelid?
De är exakt samma människor. Ja bortsett från att Ranelid kan stava och använder läppglans.
Virtanen

Jösses, Croneman i DN igen. Nu måste jag säga en sak: snart blir jag arg på ricko!
Den löjliga prettohatten och konservatismen och det stora allvaret som Cronan lagt sig till med i detta som borde vara en skojdebatt är en, underhållande, sak. Men att ljuga är oförlåtligt.
Jag upprepar som en mycket löjlig papegoja: Jag har ALDRIG påstått att jag inte läste din första artikel, kära Cronemannen. Jag skrev att jag "fick reda på" artikeln av en DN-läsande kompis eftersom jag läser Svenskan. Sedan berättar jag om att jag inte hittar en länk. Därpå, därför, berättar jag vad Cronan skriver i DN. DET FRAMGÅR TYDLIGT HÄR ATT JAG LÄSTE DN-ARTIKELN innan jag skrev om den. Varför påstår Croneman motsatsen om och om igen? I en publikation med 100 000-tals fler läsare än denna blogg.
Frilansskribenter är tammefan livsfarliga. Livsfarliga, säger jag.

Och, grrrr, nu ÄR jag nästan arg på riktigt - för att jag tvingades slösa tid med detta blaj. Jösses. En debatt om nåt så trivialt som bloggande förs med med en svansföring som gällde det svält eller hiv. Det är galnare än Schappi das kleine krokodil.
Men man räknar ju med att DN inte ljuger åtminstone, eller hur?
Tur att Magic Numbers finns. Vilket band!
Fredrik

(Uppdaterad version eftersom ironi och sarkasm gick många förbi. Ironi, fniss och sarkasm är nu markerad i kursiv stil! Bra va! /Fredrik).

Mustafa Cahn, Frida Hyvönen, Anders Forssström och Leif Pagrotski och såna typer hängde Jonna Sima med på Nalen i går. DN hade Gulddrakefest och krogpriserna gick till rätt konstiga East Village-in-Stockholmo-ställen. Jag var inte bjuden. Men i dag fick jag post från DN där DN sa att de önskade mig tillbaka som prenumerant. Halva priset under sommaren!
Nä nä nä, gratis ska den vara.

Konkurrenten Svenska Dagbladet, däremot, inleder i dag en satsning "ytterligare på nöjesmaterialet". "När andra tidningar gått vilse i kändisträsket tar SvD populärkulturen på allvar", skriver nya nöjeschefen Erika Hallhagen i en spännande homage till Killinggängets 90-tal och utlovar "en skön mix" på självaste förstasidan.

För att verkligen visa hur pigg SvD:s nya fredagsatsning är så har man gjort ett knäck om fyra fanzineredaktörer. Fanzine! Så kul att Svenskan går sin egen väg och gör ett fanzineretro när alla andra är så heta på bloggar. Papper är det nya vita. Det nygamla Bosse Larsson-vita.

I övrigt är utrymmet sig likt, förutom att Andres fått mindre utrymme. En rubrik är: "Jaqee: stolt soulhopp". Låter som etno, naturvirkat, brytbönor, långkalsongmustighet, starka quinnor. DN kort sagt. Liksom Restaurang Street på Bergsundstrand. Street. Och sedan ägnar SvD Kultur Fredag en helsida åt ett creperi som får blott tre prickar i betyg. Vilken märklig, märklig 90-talsproggfeast att inleda denna ytterligare, sköna, nya, lite snyggare, fanzinegeneration med.

Kanske ska jag ta det där DN-erbjudandet trots allt? Det pågår ett morgontidningskrig och vi konsumenter har makten. Kanske kan jag få ner det till 75 procent av normalpris? Men hur är det: har DN gått vilse i kändisträsket eller tar DN populärkulturen på allvar? Vilse i kändisträsket, gissar jag av Erikas sluggerpåhopp. Eller gäller det de stora gratis-i-t-banan-konkurrenterna Metro och Stockholm City? Gud jag vet inte, ser inte längre någon skillnad på de två morgondrakarnas fredagsnöjesutgåvor. Säger som Lokko: Var är egentligen Laleh?

Går det att få Östgöta Correspondenten till Söder?

Fredrik
Ps. När jag skriver ser jag ut som Janne Schaffer när han spelar gitarr, säger Jonna. Ds.

Läste Annina Rabe i Svenskan medan bloggen stod stilla i en timme. Annina Rabe är ett bra namn.

Virt

Först skrev Cronan ett litet bloggpåhopp i DN.
Så här skoj svarade jag.
I dag skriver han igen läser jag på Skugges blogg så jag går och letar fram en DN hos vaktis. (Inte heller denna gång är krönikan utlagd på nätet. DN är för mallig för det?)

Kära kära Johan Croneman. Du ska inte komma och påstå att du är så korkad att du tror att jag är så korkad att jag skulle ha kommit med "en bloggspya" utan att ha läst din krönika. Du fattar givetvis att jag läste din krönika innan. Vilket tramspåhopp, gosse!

Okej. Sedan undrar du hur "man" (vem?) skall "försvara och skydda bloggen från den mediaelit som redan har gigantiskt utrymme, men inte nöjer sig med mindre än allt"?.
Tja du Johan. Det är en konstig fråga det där. Det är ju inte som att vi mediabloggare stjäl utrymme från någon annan. Nätet är så stort, så stort, så stort att det finns plats för alla.

Bloggen är för övrigt till för eventuella fans. Inga andra behöver ta del av den.

I övrigt får du och din fina v-ringade kashmirkofta tycka precis vad som helst om bloggar.
Jag tycker att det är kul att du kör metaspåret och jag undrar:
Hur ska man försvara och skydda tidningarna från den mediaelit som redan har enormt utrymme och som skriver krönikor om bloggar som handlar om bloggar som skriver om krönikor?

Fredrik V.

Ps. Jag överväger dock att börja prenumerera på DN igen eftersom jag påmindes om hur briljant Fredrik Strage är när jag läst tidningen i helgen. Kan jag få en prenna gratis, kan du fixa det Johan så bjuckar jag på en bira på PSB eller kanske Folkhemmet, det har blivit rätt bra i köket där igen?.

Det vore så himla skönt att arbeta på Dagens Nyheter, "den malliga morgontidningen" som Guillou brukar säga.
Där är allting så enkelt. Där är man emot fashion, kommersiell tv, Hollywoodfilm, människor i träningsoverall, människor generellt, hitlåtar, dokusåpor, amerikanska deckare, glitter, sex, nyheter, skvaller och glamour. Rent generellt. Helt ointresserade av kvalitet inom dessa olika områden eller ens en debatt om kvaliteten. De bara avfärdas. Hej då. Istället gapas maktens och gubbarnas budskap ut på debattsidan.

Jag skulle vilja jobba där. Det vore så underbart enkelt. Jag avundas DN-skribenterna.
Nästan alla kvällsisskribenter skulle kunna arbeta på DN. Men nästan ingen DN-skribent skulle kunna arbeta på en kvällsis. Anställ mig!

Nu en en av de duktigaste förutsägbara äldre pk-skribenterna, Johan Croneman, upptäckt att det finns nåt som heter blogg. Eureka!
Detta får jag reda på av en DN-läsande kompis (jag läser modernare Svenska Dagbladet). Tyvärr kan jag inte länka till artikeln för DN går ekonomiskt katastrofalt och har kanske inte råd att bjuda ut artiklar på nätet.
Eftersom blogg är nåt nytt för DN så sågar skribenten detta nya fåniga påfund. Allting nytt är av ondo. Allting nytt är dåligt. Allting nytt är farligt och meningslöst. Ned med allt! Kom tillbaka Blå Tåget!
67, 67 var har du tagit vägen nu?
Åh, så underbart enkelt det är på DN.
Cronan har inte fel. Cronan har alltid rätt. Cronan ligger alltid i den exakta mittfåran hos en bostadsrättsocialist i innerstadsstockholm. Först fem år senare har Cronan fel, och då är Cronan fem år efter igen. Världen har snurrat på. Tyvärr. Och nu skriver Croneman om bloggar precis som Damernas Värld skrev om grungen. Johan Croneman är Damernas Värld! I hans fina v-ringade lamullströja med rutiga skjorta under, och lite dyra jeans där den höga hermelinsvansen sticker upp som han kysser så ömt.

Snälla DN, anställ mig. Jag lovar att jag kan skriva långt och till synes komplicerat och såga allt som är modernt. Jag kan vara hur konservativ som helst. Jag kan göra precis allting i bakelitglasögon. Jag skulle uppskatta det. På ricko! Jag är i grunden en slapp, konservativ person som bara gillar SVT och Sveriges Radio. Allt det här andra kräver en jävla ansträngning.
Ring mig.
Vänligen,
Fredrik