Du kan välja mellan tre sändningsformer

Analogt
Analogt, det är den tv-teknik vi använder i dag. Men det är en teknik med begränsningar, både vad gäller kvalitet och antal kanaler som kan skickas ut.
  Även om digitala sändningar startar kommer du fortfarande att kunna titta på analoga sändningar som vanligt i åtminstone tio år till.

Digitalt
Den nya digitala tekniken bygger på ettor och nollor som komprimeras. Ungefär tio kanaler kan skickas ut på samma utrymme som en analog. Digital-tv kan ses på tre olika sätt: marksänd, via kabel och via satellit till hemparabol. Alla sätten kräver en dekoder som tar emot signalen och förvandlar ettorna och nollorna till en bild.
  Dekodern fungerar som en dator, med den tittar du på tv-program, använder internet och beställer på hemshopping. Digial-tv innebär att du kan kommunicera via tv:n, det är detta som kallas interaktivitet. Digital-tv innebär också att du kan titta på film pay-per-view (betala-per-titt).
  Bättre bild, mycket bättre ljud, större utbud, olika tjänster – digital tv innebär mycket positivt.
  Nackdelar: Priset, till en början (se faktarutorna nedan). Och så det där med att titta på flera program samtidigt. En dekoder kan bara ta in ett program åt gången, vilket gör att du inte samtidigt kan titta på en betalkanal och spela in en film på en annan kanal. Och dessutom krävs än så länge en enskild dekoder för var och en av de tre sändningsformerna nedan.

1. Via marknätet   (startar nu)
Allmänt: Officiell start runt årsskiftet, men SVT 24 – en nyhetskanal med sändning dygnet runt kommer provsända redan nu i dagarna. Sverige är tillsammans med England bland de första som börjar med marksänd digital tv.
Täckning: Nu i starten halva Sverige: Stockholm, Mälardalen med Uppsala, norra Östergötland, Göteborg med omnejd, Sundsvall och Östersund, södra och nordöstra Skåne. Enligt planerna skall hela Sverige vara intäckt i slutet av år 2000, men troligt är att 97–98 procent nås som mest.
Vem sänder: Regeringen ger tillstånd, vilket gäller både rikstäckande och lokala kanaler.
Kanalutbud: I det första steget gäller följande kanaler: Sveriges Television (SVT 1 och 2), Utbildningsradion, TV 4, TV 3, Kanal 5, Canal+, Kunskaps-tv, TV 8 och Cell Digital TV. Till en början delar några sändningsplats, så att de får sända varannan vecka. I andra steget byggs systemet ut, så om något år tillkommer ytterligare lika många kanaler.
Kostnad: 3 000–5 000 kronor för inköp av dekodern, cirka 200–400 kronor/år för programkort, plus betalkanalernas månadsavgifter. Dessutom den vanliga tv-licensen på cirka 1 600 kr/år.
Fördelar: Bättre mottagning, interaktiva tjänster. Din gamla antenn tar emot signalen, bor du ”rätt” kanske du kan byta till en liten inomhusantenn. Du behöver ingen centralantenn för att få bra bild, så du skulle till exempel kunna ta med dekoder och tv till sommarstugan och få bra bild.
Nackdelar: Den stora nackdelen är att marknätet aldrig kan erbjuda lika många kanaler som kabel och satellit. Maximalt handlar det om 20 kanalplatser när systemet är helt utbyggt. Orsaken är att den digitiala marksignalen är känslig för störningar när den skall gå runt träd, berg och så vidare. Det går helt enkelt inte att fylla den med alltför mycket information för då funkar inte mottagningen. Och du är hänvisad till de kanaler som får sändningstillstånd av regeringen.


2. Via kabel   (finns sedan ett år)
Allmänt: Telias kabelnät började digitaliseras för ett år sedan. Bolaget är världsledande och har varit med och bestämt den internationella standarden för digital kabel-tv.
Täckning: 1,1 miljoner av de 1,3 miljoner hushåll som är anslutna till Telias nät kan – om de vill – titta digitalt. Alla andra svenska kabelnät har börjat i mindre skala eller skall snart börja.
Vem sänder: Kabelbolagen avgör vilka kanaler och tjänster som du kan titta på. Här kan inte regeringen styra utbudet.
Kanalutbud: Telia har cirka 50 kanaler, plus pay-per-view för filmer. Dessutom erbjuder man internet, spel och annan information. Nyheter, sport-, film-, barn- och olika nationella kanaler dominerar utbudet.
Kostnad: Dekodern kostar cirka 4 000 kronor i inköp, men den säljs ofta billigare genom specialerbjudanden. Programkortet kostar 249 kronor första året, filmkanalerna 198 kronor/månaden, de flesta kanaler styckevis 39 kronor/månaden. Kanalpaket kan också köpas, till lägre pris (priserna gäller Telia). Dessutom tillkommer 1 600 kronor/år för den vanliga tv-licensen.
Fördelar: Du kan ta boxen med dig när du byter kabelbolag, standarden är gemensam. Massor med nya kanaler och tjänster. En fördel med kabelnätet är också att du får en mycket snabb uppkoppling mot internet.
Nackdelar: Först och främst måste du ju ha ett kabelnät att koppla upp dig till. I storstadsregionerna är näten utbyggda med hög täckning, men bor du i glesbygd är det värre. En annan nackdel är att kabelbolagen bestämmer utbud och priser, här har inte regeringen någon styrfunktion.


3. Via satellit   (finns sedan två år)
Allmänt: Har funnits i Sverige i två år, i USA och på kontinenten ännu längre.
Täckning: Så långt din parabol når.
Vem sänder: Kanalerna sänder enskilt, oftast är de okodade eller så sänds de från så kallade plattformar. I Sverige är det Canal Digital som säljer abonnemang. De flesta kanaler är kodade, det vill säga det kostar pengar att titta. Du kan inte köpa programkort till kanaler som är avsedda för andra länder.
Kanalutbud: Med betalkort och en motorstyrd parabol kan en svensk tittare hitta omkring 200 digitala kanaler, därav många så kallade FTA (free to air).
Kostnad: Satellitmottagaren kan kosta allt från 5 000 kronor till 30 000 kronor. Till detta kommer kostnaden för enskilda kanalabonnemang. Dessutom cirka 1 600 kronor per år för den vanliga tv-licensen för att få in SVT 1 och 2.
Fördelar: Det mest spännande alternativet. Erbjuder massor med kanaler och är lätt att uppgradera. Det finns en hel del gratiskanaler (FTA-kanaler) som är okodade. De finns i huvudsak på satelliterna Astra och Hot Bird. Nordiska tittare har sina på Thor och Sirius. Internet, homeshopping, banking och så vidare, allt finns här.
Nackdelar: Utrustningen är dyr, även om det handlar om en engångskostnad (om du nu inte hyr, Canal Digital lanserar ett hyrkoncept i höst, för 69 kronor/månad hyr du då mottagaren. Mikrovågshuvudet måste vara av universaltyp, däremot klarar du dig med en 70 cm parabol).
  En nackdel är att det är knepigt med motorstyrning – vridning av parabolen – den måste än så länge skötas via den analoga delen. Och olika kodningssystem krånglar också till det.