|
|
|
|
|
Handlöst utslängd i det nya och okända
”Välkommen till framtidens kulturtidskrift.” Så löd rubriken på Aftonbladets första webb-sida 25 augusti 1994. Pelle Andersson var kulturredaktören som handlöst slängde sig ut i det okända och publicerade Aftonbladets kulturtidning på internet. - Det var lite Klondike-stämning från början. Några idioter ger sig ut i vildmarken och bygger en koja med sina bara händer. Jag fick en tre dagars utbildning för att starta den här revolutionen på Aftonbladet, berätar Pelle Andersson.  Hur var det att knacka kod 1994?
- Det var ett "härke". ett jävilusiskt jobb och mängder av övertidstimmar, eftersom man var tvungen att skriva in 60 till 70 sidor kod för hand. Det fanns ju inte så utvecklade html-editorer från början. Visste ni varför ni överhuvudtaget lade ut kulturen på nätet?
- Ja, vi tyckte ju att det var roligt och spännande. Vi kunde möta så många läsare, många som tidigare inte hade läst Aftonbladet överhuvudtaget som akademiker, högutbildade och studenter. De kunde vi nå med den här nya tekniken. De var redan uppkopplade och fanns redan på nätet. Hade du någon kontakt med läsarna?
- Ja, och det är ju fortfarande de som följer oss och skickar inlägg, som följer sidan på ett annat sätt än vad de kunde göra förut. Vissa läser oss mer aktivt och det började nog med nätet. Uppmärksammades kulturtidningen på nätet av andra medier?
- Ja, det måste man säga eftersom vi var först som interaktiv tidning på internet. Det hade ju funnits några kulturtidskrifter på nätet innan oss. Men när vi kom så hade vi också länkar till andra sajter och egna ordförklaringar och bakgrundsfakta. - Att vi har fått mycket goodwill i dag beror nog på att vi var först med möjlighet för läsaren att deltaga. Varför blev det just du som fick börja, som fick hacka de första html-koderna?
- Jag var den enda på redaktionen som begrep mig på datorer. Jag var ung och hade haft en dator hemma under en längre tid. Det var lätt för mig att lära mig. Hade ni någon tanke på hur det skulle komma att se ut idag, fem år senare?
- Nej, men internet användes väldigt mycket redan då i den akademiska världen, trots att vi på tidningarna inte riktigt var med i den här revolutionen. Det var också JMK (Journalistik, medier och kommunikation) på Stockholms universitet som kom med idén till Aftonbladet och ville göra det här. Mark Commerford bland annat. Håkan Jaensson och Bosse Hedin var de på Aftonbladet som hakade på det här. Nackdelen är väl att det är svårt att ta betalt. Och det märkte vi väl rätt snabbt. Hur ska vi ta betalt för det här. Det kostade bara tid att koda.- Ja, ett jäkla jobb och vi tjänade inte en spänn. Men der viktiga var att vi fick ut vårt budskap och att så många som möjligt kunde reagera och ha en diskussion.
Surfa på Aftonbladets första webb-sida  Surfa runt på Aftonbladets första sajt Aftonbladet kultur såldes inte i lösnummer som Aftonbladets nyhetstidningen utan bars hem till brevlådan. Från och med 25 augusti 1995 gick den även att läsa på nätet.
|
|
