|
|
|
|
|
Nye spionchefen
läser inte Guillou
Här är nye chefen för det hemligaste Sverige har – den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten. Håkan Syrén, 47, som är generalmajor, trebarnspappa, jägare, hundälskare och veteranbilsentusiast. – Vi ska vara en larmklocka för våra politiker, förklarar han sitt jobb. Vi får inte ens sätta en fot på det våningsplan på försvarsstaben där Håkan Syrén har sitt rum. Vi får inte heller veta hur många anställda han leder eller vad verksamheten kostar. – Främsta skälet är att den tilldelade resursen anger en hel del om vår förmåga och omfattning, så man kan räkna baklänges, säger Syrén. 
Vad gör underrättelsetjänsten egentligen?– Ytterst är vi ett instrument för att klarlägga om vi har rätt militär beredskap i det här landet. Vi ska ha en sådan uppfattning om vår omvärld att vi kan ge råd till våra politiker om när det kan vara aktuellt att omrikta, anpassa eller tillväxa vår försvarsmakt. – Det handlar också om att vara aktiv och identifiera nya typer av hot. Inte minst vad ny teknologi kan medge.
Vilka är de allvarligaste hoten mot Sverige i dag?– Den främsta osäkerheten är bristen på förutsägbarhet. Under det kalla kriget var hotet mot Sverige kopplat till ett operativt och taktiskt militärt hot. Då hade vi kontroll till och med på enskilda enheter, vad gäller fartyg och flygplan.
Hur långt är det kvar tills datorer är farligare vapen än kanoner och bombplan?– En kanon har en så tydlig uppgift, att ta bort något från kartan. Ett dataintrång är till att börja med inget dödligt hot. Men om det övergripande syftet är att jag ska försöka påtvinga någon min vilja kanske jag tidigare använde kanonen och tyckte det var raffinerat. Men i dag kan jag tvinga någon att kapitulera genom att manipulera det ekonomiska systemet. Så jag tror att det långsiktigt kommer att finnas utrymme för både kanonen och datorn.
Kan du finna något nöje i den här roman- och filmromantiken?– Inte som yrkesman, men som privatperson, det är spännande. Men jag läser mest faktalitteratur.
Inte Jan Guillous böcker om agenten Carl Hamilton?– Nej, jag har gjort vissa försök. Men mitt namn var med i en epilog i en av dem, och det var helt korrekt. Jag var chef för en amfibiebataljon och blev befordrad till regementschef. Före intervjun har Aftonbladet gjort en omfattande ”inhämtning” av uppgifter om Håkan Syrén. När han får se ”filen” om sig själv blir han nästan stum. – Det här är ju mer än vad jag vet, säger han och bläddrar. Alldeles osannolikt.
Du har en röd Ford Mustang årsmodell 1965. När kör du med den?– Det är en gammal pojkdröm, en hobby. Man tar en tur då och då, det är en vackertväderbil, en hobbypryl, den är inget transportmedel. Det blir dags att avsluta vårt möte och innan dess återstår bara en fråga:
Har du någon gång använt lösmustasch?– Nej, har du?
Nej, men jag har inget yrke där det kanske krävs.– Inte jag heller. Så fungerar underrättelsetjänsten 
Must står för Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten.
I fredstid är en av de viktigaste uppgifterna att så tidigt som möjligt ge regering och riksdag förvarning om upptäckta hot eller annat som påverkar vår säkerhetspolitik.
I Must ingår även utlandsstationerade medarbetare, de i dag 22 försvarsattachéerna på de svenska ambassaderna. Deras arbete innebär bland annat att följa och bedöma den militärpolitiska utvecklingen, genom ”öppen inhämtning”, det vill säga genom offentliga källor.
Dessutom kan det finnas specialinstruktioner av mer eller mindre hemlig natur.Källa: Försvarsmakten Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se telefon: 08-411 11 11 fax: 08-600 01 77 |
|
BÅDE KANONER OCH DATORER