|
|
|
|
|
Ditt liv är till salu
Aftonbladet kan i dag avslöja att små bitar av din och miljoner andra svenskars kroppar lagras i jättelika arkiv runt hela Sverige.
Utan att du gett ditt tillstånd.
I de små bitarna finns information om ditt allra mest privata – din arvsmassa.
Nu vill läkemedelsföretagen komma över proverna ...
Lyckas de är kunskapen om hela ditt liv till salu.
Och deras vinster beräknas till miljarder.
Paraffinbiten är inte större än en tändsticksask. Inuti finns en millimeterstor bit av en människa som har tagits vid en läkarundersökning. I en källare i Lund finns miljoner liknande mänskliga prover lagrade i pappkartonger. Runt om i Sverige finns minst 53 miljoner prover sparade i 37 liknande arkiv. De kallas biobanker. Du finns förmodligen där – det gör det flesta svenskar. Du vet förmodligen inte om det – ingen har frågat dig om lov. Ett läkarbesök räcker. Ett borttaget födelsemärke, ett gynekologprov, vävnadsbitar från en operation. Allt sparas i biobankerna. I går visade vävnadsbiten vilken sjukdom du möjligen hade, men inte mycket mer. I dag avslöjar den det mesta om dig: vilka sjukdomar du har, vilka du kommer att få, din mammas hälsa, om din pappa verkligen är din pappa, om dina ofödda barn kommer att drabbas av svåra sjukdomar. Tre mänskliga celler räcker. De berättar i stort sett allt om din arvsmassa, ditt DNA. Det kallas genteknik och kraftfulla tester som avslöjar det mesta om dig är verklighet redan i dag. I din arvsmassa finns all information som snart gör det möjligt att göra exakta kopior av dig – klona dig som det heter på fackspråk. Redan i dag kan man klona djur, du minns kanske fåret Dolly? De svenska biobankerna är unika i världen. Bara här finns kopplingen mellan prov, personnummer och din sjukjournal. Därför är svenska biobanker en guldgruva för läkarvetenskapen. Läkemedelsindustrin vet att det finns miljarder att tjäna på nya mediciner och avancerade metoder. Därför vill de åt ditt DNA, arvsmassan som kan berätta om det allra mest privata i ditt liv. Gigantiska möjligheter, men också enorma risker. Vem ska ha tillgång till informationen om din arvsmassa? Och hur kan den användas? I dag finns ingen lag för biobankerna. Samhället har inte hunnit med i genteknikens rasande tempo. I dag vet ingen vem som äger de miljontals små människobitar som finns lagrade i Sverige. Ingen vet vem som äger dig – bara att det inte är du. Svenska myndigheter vet inte ens hur många biobankerna är, var de ligger, vem som är ansvarig, vems vävnad som lagras. Framför allt vet de inte vem som kan komma åt dem och din arvsmassa – nyckeln till ditt liv. Svensk lag kräver att all offentlig forskning på människor förhandsgranskas av särskilda etiska kommittéer. Alla har rätt att få veta vilken forskning som bedrivs, av vem, hur och varför. Den rätten finns inte när läkemedelsföretag vill forska på människor. Forskningen bedrivs i en hemlig och sluten värld. De myndigheter som ska kontrollera verksamheten vaktar om hemligheterna och skyddar företagen från allmänhetens insyn. Av affärsmässiga skäl, säger man. Under två månader har Aftonbladet kartlagt de svenska biobankerna och forskningen som bedrivs där. Vi kan avslöja att handeln med vävnadsprover och DNA redan är i gång, en enda svensk biobank värderas till 10 miljarder kronor. Industrin har redan nu tillgång till sjukjournaler, vävnadsprover – hela arvsmassan. Har de köpt en bit av dig? Det får du inte veta. Ett läkarbesök räcker för att du ska hamna i biobanken Vid alla läkarundersökningar där det tas vävnadsbitar från kroppen, som sedan skickas för analys, sparas delar i så kallade klossarkiv på landets patologavdelningar. Dessutom finns stora biobanker på andra kliniker, bland annat på sjukhusens kemiska laboratorier samt på kvinnoklinikerna. Exempel på ingrepp då delar av dig hamnar i biobanker: 
Borttagna hudförändringar, exempelvis födelsemärken eller hudeksem.
Gastroskopier – misstänkta magsår eller tarmsjukdomar.
Borttagna tumörer.
Reumatiska sjukdomar.
Gynekologiska skrapningar.
Sparad vävnad från operationer som undersökts i mikroskop.Sammantaget: all fast vävnad som tagits från kroppen för undersökning i mikroskop. Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se telefon: 08-411 11 11 fax: 08-600 01 77 |
|
Med stadig hand plockar hudläkaren Jan Lapins försiktigt bort Radosov Ristics hudförändring. Liknande operationer görs varje dag runt om på svenska sjukhus.
Hudfliken placeras i en liten burk med näringslösning.
Burken skickas sedan till patologavdelningen för mikroskopisk analys. Därefter hamnar delar av hudfliken i en ”kloss” i patologens enorma biobanker.