|
|
|
|
|
I dag avslutas Aftonbladets artikelserie om barnens situation i Sydamerika.
Wolfgang Hansson (text) och Joachim Lundgren (foto) möter Gladys Gomez, 26, vars dotter stals och såldes vidare till ett par som adopterade flickan. Gladys vet var dottern finns, men får inte träffa henne.
”De stal min baby – och sålde henne”
ASUNCION, PARAGUAY. Gladys kilade över en stund till grannen. När hon kom tillbaka var hennes dotter Cynthia borta. Kidnappad av en liga som handlar med barn. I dag vet Gladys var dottern finns. Men hon får inte träffa henne. Familjen som adopterade Cynthia vägrar. Längtan och smärtan i Gladys Zurillda Gomez, 26, ansikte när hon tittar på ett foto av dottern går inte att ta miste på. – Jag tänker på henne varje dag, säger Gladys och sänker blicken mot fotot. Gladys står utanför hus nr 43 i kåkstaden Cacupe i Asuncions utkanter. I det lappade träskjulet lämnade hon sin dotter i några timmar en sommardag för fem år sen. Sen dess har hon inte sett Cynthia. Väninnan Rosa som Gladys delade huset med lovade ta hand om dottern. Istället gav hon bort Cynthia till en barnhandlare. Vännen fick fängelse – men babyn var borta Till en början nekade hon. Påstod att hon somnat och att Cynthia måste ha försvunnit. – Men jag gissade direkt vad som hänt, berättar Gladys lågmält. Kvinnan som jobbade för barnhandlarna kom ofta till vårt slumområde, hon erbjöd mig 200 dollar för mitt barn. Jag vägrade. Väninnan fick fyra års fängelse men Gladys fick inte dottern tillbaka. Vändningen kom när journalisten Rita Hevia de Murdoch började gräva i fallet. Hon hittade inte bara Gladys dotter utan tre ligor som tjänade miljoner på att sälja stulna barn. I många länder sysslar man med pengatvätt. I Paraguay ”tvättar” man barn. Ligorna betalar fattiga kvinnor för att gå till folkbokföringskontoren och presentera stulna barn som sina. När de fått identitetshandlingar är barnet legalt deras och kan gå vidare till adoption. Ligorna har förgreningar bland läkare, barnmorskor och välansedda advokater. Vilket gjorde det lättare att stjäla barnen och få allt att se korrekt ut. Mammorna luras tro att de fött döda barn En domare har själv godkänt runt 50 adoptioner i månaden. Det är cirka 80 procent av adoptionerna i hela landet under ett år. – Ingen kan på ett korrekt sätt handlägga så många fall på så kort tid, säger Rita Hevia de Murdoch som anser att domaren är med och delar på ligornas vinster. Vi sitter med Rita på ett fönsterlöst kontor på nionde våningen i justitiedepartementet. Statens nya grupp för att granska adoptioner har precis flyttat hit. Takfläkten blåser förtvivlat runt det lilla syre som finns i rummet. Rita visar oss resultatet av sina undersökningar. – I de flesta fall tar man barnen redan vid födseln, berättar hon. Mamman får veta att hon fött ett dött barn. Ibland får hon till och med se ett barnlik som barnm orskan sparat sedan tidigare och plockat fram ur frysen. Ligorna söker också upp gravida kvinnor i slumområden och ber att få köpa deras barn. Också prostituerade som blir gravida säljer sina barn till ligorna.
Rita Hevia berättar rader av häpnadsväckande historier om hur mammor mist sina barn. – I ett fall ringde ligan och sa att kvinnans man varit med om en olycka och låg på sjukhus. De tog med sig henne och babyn i en taxi. Mamman hade inga taxipengar och bad dem stanna utanför en granne så hon kunde låna. När hon kom ut var både taxin och hennes barn borta. Ligorna stjäl helst barn från fattiga familjer. De vet inte sina rättigheter och risken är liten att de vänder sig till polis eller advokat. Polisen mutas för att inte leta efter barnen De flesta stulna barn återfinns aldrig. De adopteras av familjer utomlands, främst i USA. Ligorna mutar polisen för att den inte ska lägga ner något jobb på att hitta försvunna barn. Även om barnet mot förmodan kan spåras så är adoptionen formellt legal. Chansen för mamman att få tillbaka vårdnaden är i det närmaste obefintlig. Till och med i Gladys fall som var ovanligt flagrant. – Eftersom väninnan fick fängelse och barnets namn nämndes i rättegången ansåg barnligan att Cynthia var för ”het” för att adopteras till utlandet, säger Rita. Istället lät man en avlönad kvinna ”hitta” barnet. Via ett barnhem och ny identitet kunde barnet adopteras bort lokalt. Ingen hade upptäckt något om inte Rita börjat gräva i handlingarna. Kvinnan som ”hittat” Cynthia visade sig vara ”mamma” till fyra barn som adopterats bort. Gladys har nu flyttat in hos några vänner en bit bort på den röda grusvägen som förvandlas till lera varje gång det regnar. Vi träffas i skuggan av ett jättelikt träd mittemot huset. Solen står rakt upp på den blå himlen. I mars i år fick Gladys veta att hennes dotter adopterats av en medelklassfamilj bara någon mil från hennes eget hem. – På sätt och vis är jag glad. Nu vet jag åtminstone var hon finns. Gladys har inte kunnat ta med sig så mycket till sin nya bostad. Men hon har sparat några av Cynthias små klänningar. Förutom ett foto hennes enda minne. Gladys drar handen genom sitt korta, svarta hår.
Har hotats till livet flera gånger Gladys får ett bestämt drag över munnen. Rita Hevia de Murdoch bedömer dock chanserna som små. – Jag har försökt få kontakt med familjen tre gånger men de vägrar tala med mig. De vägrar också låta Gladys träffa dottern. Saken ska prövas i domstol men bara adoptionsfamiljen har råd med en bra advokat. En återförening vore komplicerad på flera sätt. Där Cynthia bor i dag har hon eget rum och hög materiell standard. Gladys har inte ens ett eget hem. Rita Hevia de Murdoch skadar de hänsynslösa barnligornas affärer. Därför befinner hon sig i ständig livsfara. – Jag har tagit emot ett antal dödshot, berättar Rita. Ett tag hade jag poliseskort. Jag går aldrig ut på kvällarna och lämnar aldrig hemmet ensam. Hon tränade sig också på att använda skjutvapen. – Jag lät sprida att jag gick omkring beväpnad. Fyra gånger har Rita åtalats för artiklar där hon pekat ut de skyldiga i barnligorna. Hon har vunnit målen varje gång. Men kan Gladys vinna sin dotter tillbaka? Wolfgang Hansson
wolfgang.hansson@aftonbladet.se Adoptioner till utlandet stoppas efter avslöjandet
Efter Rita Hevia de Murdochs avslöjanden om barnligorna har Paraguay stoppat alla internationella adoptioner under två år.
Under tiden har en ny lag utarbetats som ska förbättra kontrollen av barnadoptioner.
Hur effektiv den blir återstår att se.
I Paraguay – ett av världens mest korrupta länder – kan pengar övertrumfa de flesta lagar. |
|
ENDA BILDEN Gladys Zurillda Gomez med den enda bilden som hon har av sin dotter Cynthia. Dottern var ett år och åtta månader när hon rövades bort just i det här huset. Nu fyller hon snart åtta år. Gladys hoppas via domstolsprövning få tillbaka dottern som hon inte sett på över fem år.
