Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetSenaste nytt. Dygnet runt.
TISDAG 17 NOVEMBER 1998
  

Missa inte rymdens fyrverkeri i kväll
...då anfaller Leoniderna

Så ser stormen ut i rymden. Rörlig NASA-grafik om leoniderna, samt intervjuer om forskningen på stjärnfallet och riskerna för satelliter.
Du behöver Realplayer

Det här är Leoniderna. Grafik om meteor- svärmen.

Stjärnfallen kommer att synas över hela himlen om vädret är klart. Det spelar ingen roll vart man vänder blicken. Det syns lika bra från alla delar av Sverige.
Större delen av Sverige får dock troligen molnigt väder i natt. Bäst chans att se är något är i västra Götaland.
Kolla de senaste väderprognoserna.
För att se bäst bör man söka sig ut på landet, utanför stadens gatljus. Ingen kikare behövs.
Skulle det vara mulet går det att se stjärnfallet direkt på internet. Nasa har en stor sajt:
www.LeonidsLive.com/
I Japan syns Leoniderna starkast - där är pådraget stort.
Japanskt laboratorium sänder från stjärnfallen
Officiell japansk sång för Leoniderna (Searching for stardust).


I kväll har du chansen att se det största stjärnfallet på 32 år.
  Då kommer Leoniderna – ett fyrverkeri över hela himlen.
   Leoniderna är årets största astronomiska händelse.
  Meteorsvärmen har fått sitt namn av Leon, stjärnbilden Lejonet.
  – När man tittar på himlen ser det ut som de kommer från en punkt i Lejonet, den kallas radianten, säger Johan Warell, doktorand vid astronomiska laboratoriet, Uppsala universitet.

Besättningen på Mir tar skydd
   Här nere på jorden är de inte farliga. Inte heller för flygplan.
  Men besättningen på rymdstationen Mir kommer att krypa över i Soyuz-TM, ett rymdskepp de kan rädda sig i om Mir skulle skadas.
När kan jag se stjärnfallen bäst?
   – Radianten går upp klockan 21 och är synlig i hela Sverige 21.30 i kväll. Därpå kan det öka framåt natten, säger Johan Warell.
Hur hittar jag stjärnfallen på himlen?
  – Lejonet går upp i öster och stjärnfallen kommer sedan i bästa fall att synas som ett fyrverkeri över hela himlen. Det är inte alls svårt att upptäcka det – om vädret är klart.
Behöver jag kikare?
  – Nej, det bästa är att titta med blotta ögat.
Hur intensiva blir stjärnfallen?
  – Det kan röra sig om en meteor per minut. Har vi tur kan det faktiskt bli 100-tals eller tusentals per timme. Senast det inträffade var 1966.

Små små gruskorn – i raketfart
Vad är det vi ser egentligen?
  – Små gruskorn inte mer än några millimeter. Det är rymdgrus från kometen Tempel-Tuttle som var synlig här i början av året. En del partiklar kan vara någon centimeter och då blir meteorerna extra ljusa, få ljusstyrka som månen. De består av is och sten, och förbränns när de kommer in i atmosfären på 80–120 kilometers höjd.
Vilka är riskerna att någon av meteorerna slår ner på jorden?
  – Nästan obefintliga. Partiklarna kommer från en komet, som är uppbyggd av poröst materal som väger ett halvt gram per kubikcentimeter, ungefär som nyfallen snö.

Rymdteleskopet vänds bort
Finns det risk att instrument i flygplan störs?
  – Nej, partiklarna har bara sin rörelseenergi och kan inte orsaka några magnetiska eller elektriska skador.
Vilka är riskerna för att satelliter skadas?
  – Mycket liten, även vid en sådan här stor svärm. Men för säkerhets skull har det rymdburna Hubble-teleskopet vänts så att instrument inte skadas.
Vad ska du önska dig?
  – Just nu önskar jag klart väder till i kväll.