|
|
|
|
|
Invandrarskolan där alla lyckas
UMEÅ. På Hedlundaskolan i Umeå har barnen hellre lektion än lov. Kommunen satsar så mycket pengar på skolan att alla hänger med i undervisningen. Detta trots att eleverna är invandrarbarn med många olika språk, och en del är till och med analfabeter. Barnen är ivriga. Alla vill prata, berätta vad de kan, visa dikter och teckningar. De går här för att förberedas innan de börjar i vanlig svensk skola. I en enda klass kan eleverna tala åtta olika språk, och ha fyra olika religioner. En del har knappt hållit i en penna, andra kan läsa och skriva. Ändå hänger alla med. Hedlundaskolan är ett lysande exempel på hur en skola kan lyckas genom stöd från politikerna. Umeå kommun bidrar med 500 000–600 000 kronor varje år, av de anslag den får till så kallad flyktingmottagning. Klasserna hålls små, med högst tolv barn. – Därför kan vi möta alla på deras egen nivå. Vi arbetar med att ge varje barn självförtroende och kunskap. Men det viktigaste är våra fantastiska lärare, förklarar Gunda Sandström, skolans eldsjäl och rektor, tills hon gick i pension i somras. Protester i början Små klasser. Engagerade lärare. Barn som längtar till skolan. Det låter som rena önskedrömmen för vilken skola som helst. Ingen här har heller något negativt att säga. 1992 började alla barn som kom från utlandet till Umeå samlas på Hedlundaskolan. I början protesterade de omkringboende vilt, men i dag har skolan ett gott rykte. Även svenska barn går här, men de utländska samlas i särskilda förberedelseklasser från ettan till nian. De hoppar direkt in i en klass när de kommer. När det behövs bildas fler klasser. Kunskapsklyftorna är hisnande. Nina Ahmed, 14, är från Somalia. När hon kom till Sverige var hon analfabet. Nu är hon bland de bästa i klassen. – Det tog ungefär ett halvår att lära sig läsa. Jag kan skriva också, men det var svårare, berättar hon.  Vad är bra här?– Att vi inte är så många i klassen. Man behöver aldrig sitta och vänta – de som är nya gör vissa saker, vi som kan får gå vidare. Skolan arbetar efter något som kallas STOP-metoden:  S – Structure (struktur). Tider och regler är fasta.
T – Talk (tala). Man ska kunna prata om allt.
O – Organization (organisation). Barnen behöver en trygg tillvaro med fasta punkter.
P – Parents (föräldrar). Skolan har mycket kontakt med föräldrarna. Har vanliga skolor något att lära av er?– Ja, att vi försöker se och bekräfta alla elever. Det har varit så mycket nedskärningar och förändringar i den svenska skolan, att även om lärarkåren i stort sett är bra, så hinner de inte med varje människa, säger rektorn Gunda Sandström. Psykologer hjälper I klassrummen hänger stora världskartor på väggen. Trådar går från barnens hemländer till självporträtt som de tecknat. Vissa har varit på flykt i svältområden ensamma, andra har sett sina föräldrar dödas. Därför får lärarna hjälp av psykologer för att ta hand om eleverna. De flesta invandrarbarnen går på Hedlundaskolan ett till två år, andra något längre. Sedan väntar vanlig svensk klass. Cecilia Gustavsson, Sigge Sigfridsson
|
Hellre lektion än lov tycker många av eleverna på Hedlundaskolan i Umeå. Här får invandrarbarn förberedelser inför den vanliga svenska skolan. Resultaten på skolan är överraskande goda och trivseln är det inget fel på. Här provar Sapina Jabar en skateboard på rasten. 
