|
|
|
|
|
Mamma tvingas vara extralärare
Gratisarbetande föräldrar – så löser Ljungby problemen Klockan 11 i Kungshögsskolans lågstadium i Ljungby: Niklas Ohlsson, 7 år, läser. Anita Johansson, ensam speciallärare på 12 lågstadieklasser, rättar ibland. Klockan 18.30 hemma i köket: Mamma Lena tar över lärarrollen. Det har hon förbundit sig att göra en timme varje dag. Kontraktet är ett villkor för att skolan ska ge sonen specialundervisning. Ljungby är den svenska kommun som enligt Kommunförbundet satsar minst på skolan. Så det känns symboliskt att den verksamhet som Ljungbys skolpolitiker hoppas mycket på bygger på gratisarbetande föräldrar. Kontraktsunderviningen är hämtad från Nya Zeeland, där den sägs ha fungerat bra. – Niklas tycker att det är roligare att läsa. Det är ett lyft mot tidigare. Det här är något jag självklart gör för att Niklas ska lära sig läsa. Det är min del av ansvaret, säger mamma Lena Ohlsson. Ljungby i Småland, 30 000 invånare. Här finns Kalmar Industries, Strålfors, Wascator och en rad andra industrier. Arbetslösheten ligger under tre procent. Mandatfördelningen är jämn mellan blocken, det tunga kommunalrådet Janewert Johansson är socialdemokrat. Här finns två gymnasieskolor, en för praktiska program, en för teoretiska, två stora högstadieskolor och en rad små byskolor, med elever i de lägre klasserna. Bryter mot skollagen Detta Ljungby toppar Kommunförbundets skamlista över de kommuner i landet som totalt sett satsar minst på grundskolan. 38 220 kronor per elev i den senast redovisade statistiken. Drygt 2 500 kronor mindre än tvåan på listan och skillnaden till riksledande Kiruna: hela 40 887 kronor. I Kungshögsskolans två huvudbyggnader, den ena en gammal realskola från 1930-talet, den andra en centralskola från tidigt 60-tal, är det rent. Visst kan man som den nytillträdde rektorn Ann-Christine Pettersson-Rosén ha åsikter om de lila och rosa inslagen i färgvalet, men klotter och andra huligantricks? Glöm det. Om fattigdomen märks skulle det vara i byggnadernas ålder, och att bedriva skolverksamhet i enlighet med de senaste pedagogiska rönen, i olika grupper , är svårt. I pärmarna på rektorsexpeditionen finns värre effekter av de snåla resurserna. Prov som genomförts med sjuorna visar att mer än tre elever i varje klass inte klarar svenska och matte. På skolan finns drygt 50 elever som riskerar att inte få godkänt i svenska och matte. Mindre än hälften av dem får specialundervisning, vilket är ett klart brott mot skollagen, som stadgar att alla elever med extra behov ska få dem tillgodosedda. – Vi har i dag 20 procent invandrare på skolan, flyktingar från det forna Jugoslavien, säger rektor Ann-Christine Pettersson-Rosén. För att ge dem sina rättigheter har vi satsat på att ge dem svenskaundervisning. Det har tagit resurser från de elever som annars skulle fått stöd i svenska. Studier värderas lågt Sölve Rydell, prisbelönt författare, är lärare i svenska på Kungshögsskolan. Trots bristerna i stödet till svaga elever anser han att skolans elever klarar sig förvånansvärt bra i de nationella proven. Det visar, menar han, att sambandet mellan resurser och resultat inte är speciellt starkt. Sölve Rydell har sin förklaring till att just Ljungby intar topp-placeringen på snållistan. – Det handlar om traditioner, om hur studier och skolkunskap värderas hemma. Ljungby är inte en ort där utbildning har satts speciellt högt, de som bestämmer över kommunens medel har en sådan bakgrund. Barn och utbildningsnämndens ordförande i Ljungby heter Jan-Gustav Rydh. Han är socialdemokrat och fackligt aktiv inom Industrifacket. Han talar om duktiga lärare, bra resultat och en skola som präglas av förnyelse. Det faktum att Ljungby i pengar satsar mindre på skolan än andra kommuner förklarar han med slimmad organisation och lokaler som är färdigbetalade, Ljungby betalar inga dryga låneräntor. När andra argument är uttömda lägger Jan-Gustav Rydh till att skolkontot inte heller, som på andra orter, kanske, betalar för den kommunala musikskolan.  Är det svårt att få gehör i kommunstyrelsen för skolans behov?– Ja. Skola, barnomsorg och äldrevård prioriteras i teorin. Men de utgör tillsammans de största delarna i den kommunala verksamheten. I spartider har det inte gått att undvika besparingar. Men vi har försökt spara utanför klassrummet, inte inne i. Sigge Sigfridsson
Experten: Alla barn är läraktiga Cecilia Gustavsson
|
Niklas Ohlsson, 7 år, läser högt för specialläraren Anita Johansson. Men Anita är ensam speciallärare på 12 lågstadieklasser, så hon kan inte ge Niklas all den hjälp han behöver. 
Först fick alla förstaklassare gå igenom ett test i läsning.
