Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetSenaste nytt. Dygnet runt.
MÅNDAG 13 JULI 1998
 

Hallicken håller Emily, 19, fånge

161


”Mina föräldrar tror att jag har pojkvän och är en hemmafru”

GUBIN, Polen. Emily, 19, tillhör en förlorad generation.
  Hon lever som en fånge i en källare i en tom, fallfärdig villa några hundra meter från den tyska gränsen.
  Här tar hon emot kunderna:
  – De tyska männen är hemska, säger hon. De slår mig och skriker.
  – Polska och svenska män är bättre.

  Tomten runt villan är misskött och inhägnad. Två Mercedes-bilar står parkerade bakom huset.
  Bordellen ligger nere i källaren. Vi träffar Emily, som bjuder på körsbär och läsk.
  Det är värmebölja, över 30 grader i skuggan och hon är förkyld och klagar över värmen.
  Det är lågt i tak och kvävande varmt.
  Ännu har inga kunder kommit och hon visar oss sitt rum. En stor dubbelsäng, där hon lagt en svart glittrig klänning hon snart ska sätta på sig, högklackade skor står på en prydlig rad, en vit mjuk jättenalle sitter i ett hörn.
  Och så har hon en motionscykel.
  – När jag inte får gå ut brukar jag cykla, förklarar hon.

”Det finns inga andra jobb”
   29 flickor jobbar här. Tre flickor kommer från Polen, resten från Ryssland.
  – Jag gillar inte de ryska flickorna, säger polska Emily. De använder inte kondom och männen får kyssa och ta på dem överallt.
  Hon tar mig i handen och vill att vi ska gå ut. Vi tar en promenad runt huset, hon vill prata och orden forsar ur henne.
  – Jag gråter ofta, jag trivs inte här, säger hon och håller kvar min hand. Jag ser ingen framtid, det finns inga jobb. Jag vet det, jag är snart 20 och har varit arbetslös i flera år.
  Sen springer hon och hämtar kort från förra sommaren. Stolt pekar hon på några kort där hon bär på en baby, men det är väninnans, säger hon. På några andra bilder håller om sin ”bästis”:
  – Min bästa väninna prostituerar sig i Belgien. Hon tycker att det är bra. Kunderna är affärsmän, de är bättre än här.

”Svenska män är bra”
  – Men det var några svenskar här en kväll, berättar Emily eftersom vi kommer från Sverige, de jobbade i Tyskland. De svenska männen var också bra.
  När Emily och de andra flickorna på bordellen i Gubin börjar arbetspasset låses deras rum. De ska dansa, strippa och locka männen att dricka och få dem med sig in på rummet.

”Jag är kär i min hallick”
  När Emily får en kund går hon till en vakt och får nyckeln till sitt rum, när hon är färdig med kunden lämnar hon tillbaka nyckeln. Flickorna jobbar alla dagar i veckan mellan sex på kvällen till sex på morgonen.
  Emily säger flera gånger att hon vill sluta, men vet inte var hon ska ta vägen. Hon är från östra Polen och där var det ingen som fick jobb. Och hon kan inte bo kvar hemma för mamma är ”crazy”, berättar hon.
  – När jag träffade Ivan i höstas sa jag ja när han frågade om jag ville jobba hos honom och dansa på hans klubb.
  Men allt var så vagt då, hon förstod aldrig att han hade en bordell. Hon tyckte bara att det var kul att få ett jobb, dansa och komma hemifrån.
  – Vi var ett par då och jag visste inte att han var gift och har två barn. Men jag är kär i honom. Vi har bra sex och han vill inte att jag ska sluta, han ger mig ofta komplimanger och tycker att jag är söt, säger hon och tittar åt Ivans håll.

”De tror jag är hemmafru”
  Den unge bordellägaren står en bit ifrån oss, röker, pratar med några muskelbreda vakter och leker med en trasig vattenslang.
  De arbetslösa flickorna i öst blir prostituerade och de arbetslösa pojkarna deras hallickar.
  – Mina föräldrar vet inte vad jag gör, säger hon, de tror jag lever tillsammans med en pojkvän och att jag är hemmafru.
  Att bordellen ligger några hundra meter från tyska gränsen är viktigt – då blir flickorna (spriten och cigaretterna) billigare. Och det är lätt att passera gränsen med ett speciellt kort.
  Aftonbladets fotograf, Joachim Lundgren, får tillåtelse att fotografera Emily.
  När de ryska flickorna ser hans kamera blir stämningen hård och aggressiv. De gör gester mot hans huvud och kamera, som ska slås sönder:
  – Så där är de, suckar Emily.
  Några tyska män har kommit och Emily måste börja arbeta. Hon följer med oss ut, ger oss en avskedskram, går tillbaka in i bordellen för att byta kläder och börja kvällens arbetspass.

Staden Gubin: 18 000 invånare – 25 bordeller
Den lilla polska gränsstaden Gubin har 18 000 invånare och cirka 25 bordeller.
  På varje bordell jobbar 15–30 flickor.
  Folk i Gubin vi pratat med skäms och säger att klubbarna är till för tyskarna och gästarbetarna (bland annat har svenska ABB ett projekt i tyska staden Cottbus, bara tre mil från Gubin i Polen).
  – Flickorna är billigare här, men de kommer från Ryssland, Ukraina och Vitryssland.
  – Inga polska flickor jobbar som prostituerade, säger en kvinna i Gubin.
  I Güben, på tyska sidan, finns enligt gränspolisen sex, sju bordeller.


Fler nyheter