”Jag tackar min skapare”
Christer Pettersson efter HD:s avslag till resning i går

MARDRÖMMEN ÄR ÖVER Christer Pettersson njuter av solskenet i Hagaparken utanför Stocholm och berättar för Aftonbladets reporter om sina känslor efter Högsta domstolens beslut att inte bevilja resning. – Jag är inte den människa, anser jag själv, som tappar kontakten med verkligheten. Men jag har inte fattat det själv, säger han. Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM

Christer Pettersson, 51, firade Högsta domstolens beslut i natt tillsammans med sin flickvän.
  – Nu kan jag vakna på morgnarna och vara helt klar över att mardrömmen är över, säger han.
  Christer Pettersson anser att han har förföljts av åklagare och poliser i Palmegruppen.
  – Ja, det är klart. De har bestämt sig för att nita mig, de har satsat allt på mig.
  – De har struntat i andra spår.
  Han sitter på en bänk vid vattnet i Hagaparken, ena armen är i en mitella efter två brott på överarmen. I går var han på akutmottagningen vid Danderyds sjukhus och la om gipset som hade gått sönder.
Tror du Palmegruppen kommer att ge upp jakten på dig nu?
  – Nej, enligt deras egen utsago ska de köra vidare och leta efter mordvapnet.

Jag kan vakna på morgonen – och göra vad jag vill

Kommer du kunna leva ett normalt liv i framtiden?
  – Ja, det utgår jag ifrån. Jag kommer att vara lika öppen mot omvärlden som jag har varit hittills.
Har du inte funderat på att flytta bort och byta identitet?
  – Nej, aldrig. Jag har ingenting att dölja.
  Han berättar hur han efter den friande domen i hovrätten 1989 uppmanades att gå under jorden.
  – Några Palmepoliser hade tänkt sig att jag skulle leva på en hemlig militärförläggning någonstans i Jämtland.
  – Så småningom skulle jag få en ny identitet och flytta utomlands.
  –Kommer inte på fråga, svarade jag. Jag ville hem till Rotebro där jag bodde då.
Är det någonting du skulle vilja säga till ledningen för Palmegruppen?
  – Ja, att jag tycker att de har kört väldigt hårt med mig.
Hur har du mått de här senaste dagarna?
  – Rent ut sagt så har jag varit jätteorolig, jätteorolig.
  – Jag tror på gud min skapare, för jag vägrar att tro att jag har skapat mig själv. Men stundtals, nästintill, så har jag....
  Pettersson blir tyst ett ögonblick och fortsätter sen:
  – Jag vill bara säga det att hoppet har aldrig lämnat mig.

”Mordet kommer att lösas
– men det är inte mitt bord”
Tycker du medierna varit för närgångna mot dig?
  – Man kan ju tycka vad man vill. Man kan tycka att Pettersson har ställt upp på så många intervjuer, så då kan man gå på.
  – Men det är en sak att ställa upp frivilligt på en intervju, men något helt annat när det är belägrat utanför stället där man bor.
  – De senaste dygnen har jag känt mig väldigt jagad. Jag höll på att få ett nervsammanbrott.
  Under gårdagen utspelade sig närmast tumultartade scener i Sollentuna centrum. Pettersson viftade med armarna och var arg på reportrar, fotografer och filmteam.
  – Ja, jag slet tag i en kamera. Sen kom en boxare jag känner och hjälpte mig. Jag var egentligen på väg till pendeln.
Hur kändes när du fick höra Högsta domstolens beslut direkt i tv?
  – Jag är inte den människa, anser jag själv, som tappar kontakt med verkligheten. Men jag har inte fattat det ännu.
  – Jag föll inte i gråt, men jag tackade min skapare.
Känner du dig helt friad nu?
  – Ja.
Vad betyder Högsta domstolens beslut för dig?
  – Jag kan vakna på morgonen, det är härligt speciellt dessa sommartider, och jag kan göra vad jag vill.
  – Om det hade blivit en annan utgång så hade jag suttit i en sån där liten fyrkantig cell. Sen hade man fått gå i en sån där tigerbur i en timme varje dag, jag är så trött på det.
Hur mycket har din advokat, Lars Ekman, betytt för utgången?
  – Han är den som är mest inläst på målet. Hans arbete har säkert betytt en hel del.
Tror du Palmemordet kommer att lösas?
  – Ja, det är möjligt om man ser i ett längre tidsperspektiv, men som det verkar nu är det tveksamt.
  – Jag tror på gud, så om inte förr så kommer det att lösas på den yttersta dagen, men det är inte mitt bord, det är mördarens bord.

”Jag känner ingen triumf visavi Pelle Svensson”
I och med att du fortfarande är aktuell i Palmeutredningen så kanske polisen kommer att fortsätta att prata med dina vänner?
  – Det har de gjort i tio års tid, det gör ingenting. Mina vänner kan nog säga ifrån.
Är det någon som har stöttat dig under den här senaste tiden när det har varit som mest pressat?
  – Ja, ett antal goda vänner. Gert Fylking, Tor-Arne Larsen och Kjell Wikström för att nämna tre.
  Christer Pettersson är kritisk mot advokat Pelle Svensson, men säger samtidigt:
  – Jag skulle vilja säga så här att jag känner ingen triumf visavi Pelle Svensson, jag vill inte förhäva mig, jag vill inte spotta någon i ansiktet i efterhand och räcka lång näsa. Jag är fullständigt urglad som det är.
  – Det kanske inte syns på mig, men så är det.
  Den senaste veckan har Christer Petterson sovit mycket dåligt på nätterna och knappt ätit.
  – I måndags åt jag en nybakad bulle, det var det första jag fick i mig på fyra dagar.
  – Sen dess har jag ätit två mål mat.
  Christer Pettersson bär Högsta domstolens beslut i en gul plastkasse. Han har bläddrat i det några gånger, men inte läst alla detaljer.

---