”Det var våldtäkt”

Marianne Leijonhufvud. Foto: BJÖRN LINDAHL Tidigare artiklar: Tre pojkar fällda för övergreppet i Rissne Fyra frikändes - flickan får 184 000 i skadestånd (00-05-05)

Professor i straffrätt: Två prejudicerande fall glömdes bort
– Överfallet i Rissne var våldtäkt, säger Madeleine Leijonhufvud professor i straffrätt vid Stockholmsuniversitet.
  Åklagaren och tingsrätten glömde bort två prejudicerande fall där HD dömt för våldtäkt - där våldet var jämförbart med det i Rissne.
  När tingsrätten dömde överfallet i Rissne som sexuellt utnyttjande - och inte våldtäkt - utgick de från att flickan var berusad och inte från vad hon utsattes för, enligt Madeleine Leijonhufvud.
  Hon tror att domstolen hade en uppmärksammad gruppvåldtäkt i Södertälje i minnet.
  Åklagaren hade åtalat för sexuellt utnyttjande, eftersom han inte kunde styrka att flickan gjort tillräckligt motstånd. Därför kunde inte HD döma för annat än sexuellt utnyttjande, även om de poängterade i sin dom att det handlade om en våldtäktssituation.

Båda fallen är jämförbara
  – När det här hände var det många med mig som befarade att detta skulle få framtida våldäktsfall att kallas för sexuellt uttnyttjande, och nu ser vi att det blivit så, säger Madeleine Leijonhufvud.
  Efter att ha läst domen från Rissnefallet konstaterar hon att åklagare och domstol glömt två prejudikat där HD dömt för våldtäkt. Båda är jämförbara med överfallet i Rissne.
  I de två prejudicerande fallen, där en åttaårig och en tioårig flicka utsatts för sexuellt utnyttjande vid olika tillfällen, har HD tagit för givet att det skett mot flickornas vilja. I jämförelse med övergreppet i Rissne användes mindre våld.
  Men i Rissnefallet var flickan berusad och var därför ”i vanmakt av egen förskyllan”.
  Under rättegången framkom det att pojkarna, som var sju stycken, höll fast flickan när de hjälptes åt att utnyttja henne sexuellt. De gav henne örfilar och lämnade henne på garagegolvet utan skor.
  Detta dömdes inte som våldtäkt.
  – Deras resonemang är felaktigt. De skulle ha uppmärksammat de här två våldtäktsdomarna och jämfört våldet mot den här flickan med våldet mot dem två, säger Madeleine Leijonhufvud.

Lagstiftningen behöver klaras ut
  Hon anser att lagstiftningen behöver klaras ut. Lagen är skriven med tanken på ensamma gärningsmän.
  – Redan närvaron av många fysiskt överlägsna personer borde innebära ett tvång. Då är det inte rimligt att man frågar sig om hon verkligen har skrikigt eller gjort motstånd, säger Madeleine Leijonhufvud.
  I Rissnefallet tycker hon att det andas en vilja av att inte göra saken värre än vad det redan är.
  - Det finns ett inbyggt motstånd att se verkligheten, Madeleine Leijonhufvud.
  – Här visar vi att gängövergrepp inte är särskilt allvarligt och det är mycket illa, säger hon.