Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetSenaste nytt. Dygnet runt.
MÅNDAG 13 MARS 2000
 
 


Så många brott begår invandrare
Invandrare är överrepresenterade i brottsstatistiken.
  Media har tassat kring ämnet som katten kring het gröt. Det finns de som anser att det öppnat bakdörren för mörkerkrafterna i samhället.
  Sverigedemokrater och nazister som ”vågar säga det som ingen annan vågar”.
Aftonbladets Anette Holmqvist och Anders Johansson har gått igenom den statistik som finns i ämnet. Och talat med ungdomar i invandrartäta områden, forskare, kriminella och poliser.
Anders Johansson
Anders
Johansson

Anette Holmqvist
Anette
Holmqvist

En siffra brukar annars glömmas bort. Invandrare är mest överrepresenterade när det gäller våldtäkt.
  Men det handlar om en mycket liten klick. 99,90 procent av alla invandrare registreras aldrig för våldtäkt under en femårsperiod.
Det här reportaget ägnar sig – liksom all journalistik – åt undantagen.
  Det kan vara bra att komma ihåg.


GRIPEN En man grips av kravallutrustad polis i invandrartäta Rinkeby utanför Stockholm. Aftonbladet har granskat statistiken om brottsligheten bland invandrare i Sverige.
Foto: PER-OLOF SÄNNÅS

Invandrare begår fler brott än svenskar, jämfört med sin andel av befolkningen.
  Av 100 anmälda brott står invandrarna för 16 trots att de bara utgör 10 procent av befolkningen.
  Aftonbladet har undersökt verkligheten bakom siffrorna.
  Och funnit en förortskultur som fostrar brottslingar oavsett om du är svensk eller invandrare.
   Det finns få studier om invandrares brottslighet.
  Men de som finns pekar i samma riktning.
  Invandrarna är överrepresenterade i samtliga brottskategorier.
  Ju grövre brott, desto större andel av de anmälda brotten har begåtts av invandrare, visade exempelvis den senaste större undersökningen från Brottsförebyggande rådet 1996, som bygger på data från 1985–1989.
  Det brott där invandrare är mest överrepresenterade är våldtäkt:
Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi i Stockholm.
Foto: ANDREAS HILLERGREN

Svenskar som lever under samma villkor har precis lika allvarliga problem
9 invandrare av 10 000 jämfört med 2 svenskar av 10 000 registreras för våldtäkt. Överrepresentationen är därmed 4,5 gånger.
För samtliga anmälda brott är invandrare dubbelt överrepresenterade.
  Det finns även skillnader mellan olika invandrargrupper.
För våldtäkt under perioden 1985–1989 är överrepresentationen störst för medborgare från Algeriet, Libyen, Marocko och Tunisen. Följt av Italien och Irak.
De som registrerats för minst andel brott var personer från asiatiska länder som Korea, Japan, Kina och Vietnam.
  Med invandrare avses här personer födda i annat land, folkbokförda i Sverige.
  Totalt sett stod de för 16 procent av alla anmälda brott 1985–1989.
  Deras andel av befolkningen uppgick då till 9 procent.
  Även barn till invandrare är överrepresenterade men i mindre utsträckning än föräldragenerationen.
  De stod för 13 procent av de anmälda brotten under den undersökta femårsperioden och utgjorde 9 procent av befolkningen.


  Varför är personer med utländsk bakgrund överrepresenterade i kriminalstatistiken?
  De vi talar med är överens om att främsta förklaringen finns att söka i invandrarnas livssituation.
Invandrarna tillhör oftare underklassen. Och sedan urminnes tider är det underklassen som begår flest brott. Många av dem som döms för brott har fostrats i storstädernas miljonprogramsområden.
   – Svenskar som lever i Sverige under samma förhållanden som invandrare har precis lika allvarliga problem, säger Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi vid Stockholms universitet.


”DE FÅR ALDRIG TRÄFFA VANLIGA SVENSSONS” Imran Ahmad, 25, till höger, och hans kolleger i Fryshusprojektet Lugna gatan jobbar med problemungdomar i Fittja. - De som bor här träffar aldrig någon vanlig Svensson. Då är det lätt att få bilden av svenskar som rasister. Det skapar lätt ett hat, säger Imran.
Foto: HENRY LUNDHOLM
  Fördomarna syns direkt när Aftonbladet besöker Fittja, en förort i Stockholm där nästan 90 procent av invånarna är invandrare. Unga män i en BMW modell större, dyra märkeskläder, glimrande guldlänkar.
  Här är en hög andel långvarigt arbetslösa och beroende av bidrag.
  Imran Ahmad, 25, jobbar med problemungdomar i Fittja i Fryshusprojektet Lugna gatan. Arbetet går ut på att vara en positiv förebild. Vi träffar honom i en lokal i ett av Botkyrkabyggens höghus.
  Han jämför de invandrartäta förorterna med en överfull buss. Fler och fler människor har tagits in utan att man först tänkt efter om de verkligen får plats.
  Ungdomarna växer upp med hopplösheten omkring sig. De ser föräldrar som aldrig får jobb eller kanske inte ens kommer in på en kurs för att lära sig bättre svenska. Är det då någon idé att anstränga sig? Att plugga och få bra betyg när jag ändå inte får något jobb?
  – De unga ser ingen framtid, säger Ahmad, som själv kommer från Pakistan och är uppväxt i Skogås och Fittja.
  – De som klarar sig här är de med föräldrar som har egna företag, restauranger. Orkar de inte plugga kan de gå in i familjeföretaget och jobba 16 timmar om dagen.
Uppgivenheten bland andra ungdomar gör att brott blir en genväg till status.
– Den som ser kompisar med en BMW cab och en fet guldkedja tänker aldrig på fängelseåren som kan ligga bakom, säger Ahmad.

Var femte har utländsk bakgrund
I dag har 1,7 miljoner, 20 procent, av Sveriges befolkning utländsk bakgrund, det vill säga antingen födda utomlands eller har någon förälder som är född utanför Sverige.
  Störst risk att hamna snett löper den som kommer från splittrade familjer, oavsett om man är svensk eller invandrare. Siffror från Statistiska centralbyrån, SCB, visar att invandrare skiljer sig oftare än svenskar.
  Bristande språkkunskaper förvärrar problemen ytterligare.
  Siffrorna talar ett tydligt språk.
  Jerzy Sarnecki anser att invandrarna troligen också är överrepresenterade i den faktiska brottsligheten, men då sannolikt mindre än den officiella statistiken visar.
  För det första anmäls långt i från alla brott, för våldtäkt anses mörkertalet vara mycket stort.
  Vidare klaras bara en fjärdedel av alla brott upp. Gärningsmännen är därmed okända i merparten av alla brott.
  Det kan också vara så att en invandrare lättare anmäls. Han kanske lättare känns igen eftersom han sticker av från det blonda, nordiska och han löper därmed större risk att åka fast.
  – Det går heller inte att utesluta att polisen är mer angelägen att sätta fast en invandrare, säger Sarnecki.
  Detta sammantaget innebär att den officiella statistiken över den registrerade brottsligheten inte är något tillförlitligt mått på den faktiska brottsligheten och därmed överrepresentationen.
  Jan Ahlberg, enhetschef på Brå som gjort invandrarstudien, tror mer på siffrorna:
  – Man kan tänka sig en felkälla när det gäller snatteribrott. En invandrare kan vara mer påpassad när han kommer in i en affär och löper därmed större risk att åka fast, säger Ahlberg.


  Forskning visar att människor låter bli att begå brott när deras band till samhället är tillräckligt starka.
  Den som har mycket att förlora undviker att begå brott. Det förklarar varför de nyankomna invandrarna begår fler brott och varför brottsligheten minskar i andra och tredje generationen.
  Jan Ahlberg anser att den största förklaringen finns i livsomständigheterna här i Sverige. Men han tror också att kulturskillnader ibland kan spela in. Särskilt när det handlar om våldtäkter inomhus.
– En signal från kvinnor kan uppfattas olika beroende på varifrån man kommer, säger han. Om en kvinna bjuder hem någon från krogen en kväll tror jag att vissa invandrare uppfattar det som grönt ljus. Att det är detsamma som att de ska hoppa i säng.
   Men Ahlberg ser ytterligare en förklaring till brottslighet i stort. Han tror att det är en viss typ av människor, de mest äventyrliga, som vågar rycka upp sina bopålar och flytta till ett annat land.
  – Skulle man hitta den gruppen i Sverige, de som skulle emigrera om vi hamnade i den situationen, tror jag att vi skulle hitta samma överrepresentation där.
Det beror på personligheten?
  
– Ja, man tar för sig mer. Den överrepresentation som finns mellan invandrare och svenskar är mindre än den mellan arbetare och tjänstemän, säger Ahlberg.
  – I min undersökning registrerades två procent av tjänstemännen för brott under perioden 1985–1989 mot sex procent av arbetarna. Således en överrepresentation på tre gånger. Mellan invandrare och svenskar var det två gånger.


Qasim, 17, bor i Stockholmsförorten Fittja.
Allt är så fritt här. Många tycker att svenska fängelser är rena lyxen
  På fritidsgården i Fittja träffar vi Qasim, 17. Han kom till Fittja från Pakistan som mycket liten.
  Han har själv erfarenhet av brott. ”Jag har gjort en del dumma grejer”, som han själv uttrycker det.
  – Jag umgås inte med några svenskar, men jag skulle vilja, säger han.
  Varför det är så, det vet han inte. Inte annat än att det knappt finns några svenskar i Fittja.
  – Våra lärare är svenskar, men de bor ju inte här, säger Qasim.
  – Har man en bra utbildning så vill man bo i ett bättre område. Det förstår jag. Det skulle jag själv göra.
  Qasim förklarar en del av invandrarnas brottslighet med den svenska lagstiftningen.
  – Allt är så fritt här. I flera av våra hemländer är straffen hårdare. Den som stjäl blir av med handen. Många tycker att svenska fängelser är rena lyxen.


  För att minska brottsligheten är lösningen integration, säger både forskare och ungdomar vi möter i Fittja.
– Man måste skapa jobbmöjligheter för invandrare, säger Imran Ahmad. Får man inte vara med och spela är det klart man blir förbannad. Får man chansen och gör bort sig, okej, klandra dem då. Men inte innan.
   Men när invandrare koncentreras till vissa förorter blir det svårt att lära sig spelreglerna som gäller i det svenska samhället.
  – De som bor här träffar aldrig någon vanlig Svensson, säger Imran Ahmad.
– Därför växer fördomarna om att alla svenskar är rika, bor i fina områden, styr alla företagen och inte ger invandrare jobb. Då är det lätt att få bilden av svenskar som rasister. Det skapar lätt hat.
   – På samma sätt växer svenskarnas fördomar om invandrare, att de till exempel inte vill anpassa sig till det svenska samhället.
  Imran Ahmad anser att det är en stor missuppfattning att invandrarna inte vill anpassa sig.
  – Problemet är ju att de inte vet hur. Det finns ingen som visar reglerna. En svensk skulle kunna säga välkommen in i mitt hem, men ta av dig skorna först, så gör vi här.
  Att riva husen i miljonprogramsområdena är ingen lösning, anser Imran Ahmad:
  – Skippa i stället hemspråksundervisningen och lär barnen tala ordentlig svenska.
  – Men om utvecklingen fortsätter, om svenskar sätter allt högre murar omkring sig själva, och invandrarna inte kommer in i samhället, ska man inte bli förvånad om det sker brott.

Så fördelar sig brotten
Brottsförebyggande rådet har beräknat den anmälda brottsligheten i Sverige 1993 så här:
Invandrare:
16 procent
av alla anmälda brott begicks av invandrare. Ungefär hälften av dessa brott begicks av personer från nordiska länder.

Invandrares barn:
17 procent
begicks av invandrares barn.

Svenskar:
63 procent
begicks av svenskar.

Utlänningar:
4 procent
begicks av personer som inte är bosatta i Sverige.

Grova brott – fler invandrare
En väldigt liten del av befolkningen ligger bakom den grövre brottsligheten. Andel som har anmälts för följande brott:
Våldtäkt
2 svenskar
av 10 000 svenskar.
9 invandrare
av 10 000 invandrare.
För våldtäkt under perioden 1985–1989 är överrepresentationen störst för medborgare från Algeriet, Libyen, Marocko och Tunisien.

Mord
2 svenskar
av 10 000 svenskar.
7 invandrare
av 10 000 invandrare.
För mord och dråp under samma period var överrepresentationen störst bland medborgare från Jordanien, Palestina och Syrien följt av Sovjetunionen och Colombia.

Gatumisshandel
2 svenskar
av 1 000 svenskar.
8 invandrare
av 1 000 invandrare.
De kallas för ”invandrare”
Med invandrare avses personer födda i annat land, folkbokförda i Sverige.
Med svenskar avses personer födda i Sverige av föräldrar födda och bosatta i Sverige.


Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se
tips: 08-411 11 11
fax: 08-600 01 77
växeln: 08-725 20 00


   

   
  FLER NYHETER