|
Försvaret lägger ner
idrottsplutonerna
Idrottsplutonerna läggs ner. Det blir följden när försvaret hårdbantar. - Tråkigt, säger Gunde Svan, en av många svenska idrottsstjärnor som slog igenom efter att gjort lumpen på ett idrottsförband. Drygt 6 000 svenska elitidrottare har gjort sin militärtjänst på något av de 40 olika idrottsförband som funnits sedan starten 1967. Men till sommaren är det slut. Försvaret menar att systemet att kombinera idrott och militärtjänst inte går att behålla när så många förband runt om i landet nu läggs ner. Förödande menar många inom idrottsrörelsen som anser att detta varit en unik möjlighet för idrottslöften på tröskeln till en karriär att få fortsätta träna och utvecklas samtidigt som de gör lumpen. Skridskoåkaren Thomas Gustafsson, pingisstjärnan J-O Waldner, skidåkarna Torgny Mogren och Gunde Svan, Ingemar Stenmark och fotbollspelaren Martin Dahlin är bara några av alla svenska idrottsstjärnor som gjort sin militärtjänst på en idrottspluton. - Om det ska gå att genomföra militärtjänstgöring med en elitsatsning är idrottsplutonerna ett måste. Gunde Svan: Tråkigt - Det enda alternativet är att låta elitidrottsmän slippa lumpen helt. Det är de enda två vägar som finns, säger Gunde Svan till aftonbladet.se. Han gjorde själv militärtjänsten på I 5 i Östersund, vintern 82/83. På samma idrottspluton där Torgny Mogren gjorde sin militärtjänst. - Jag var fortfarande junior då, på gränsen att slå igenom. Innan jag muckade hade jag nått mina första världscupsegrar, minns Gunde. Så för dig var idrottsplutonen en förutsättning för att lyckas? - Innan jag ryckte in såg jag lumpen som ett förlorat år. Nu blev det inte så. Tvärtom kan man säga. - För mig var det jättebra och därför känns det tråkigt att de nu läggs ner. Thomas Gustafsson: Det var som ett träningsläger Skridskostjärnan Thomas Gustafsson gjorde lumpen på I 2 i Karlstad 1978. Han var då 18 år och på tröskeln att slå igenom. - För mig var militärtjänsten som ett långt träningsläger där jag också fick en chans att komma tillsammans med andra talangfulla idrottslöften, berättar han för aftonbladet.se. - För mig var det en fantastisk chans. Året efter, 1979, vann jag ju också junior-VM som var genombrottet i min skridskokarriär. Martin Dahlin, som gjorde lumpen på I11 i Växjö 1988, hyllar också idrottsplutonerna. - Det underlättade och hjälpte mig en hel del. Vid den tiden höll jag på att ta en plats i Malmö FF:s A-lag och idrottsplutonen gjorde att jag kunde fortsätta hålla mig i form och utvecklas, säger han till Eko-redaktionen. Vad ska man då göra åt framtidens elitidrottare? Förre folkpartiledaren Bengt Westerberg har för Riksidrottsförbundets räkning träffat Pliktverket och försvaret för att diskutera frågan. Han menar att Riksidrottsförbundets hållning är att inte ta strid utan att respektera ÖB:s syn och istället försöka hitta alternativ till idrottsplutonerna. Ett sånt alternativ skulle kunna vara att låta elitidrottsmän helt slippa göra värnplikten. Ett vägval som Thomas Gustafsson stödjer. - I så fall behöver beslutet att lägga ner idrottsplutonerna inte bli så drastiskt. Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se tips: 08-411 11 11 fax: 08-600 01 77 växeln: 08-725 20 00 |
|