|
|
|
Jag offrade mitt hår
för konsten
Ja
Blåmärken
Brustna
ledband
Nakenscener
Nej
Livsfara
Att gå
upp i vikt
|
Ingela Olsson om var en kvinnlig skådespelerska sätter gränsen
Skådespelerskan Ingela Olsson ville vara sann i rollen som Johanna, alias Jeanne D'Arc.
Därför klippte hon av sig sitt långa hår. Men offret var större än hon trodde.
– Jeanne d'Arc offrade sitt liv, då kan väl jag offra en halvmeter hår, tänkte jag, säger Ingela Olsson.
– Regissören Mats Ek krävde inte att jag skulle klippa håret, men jag tyckte att jag kom närmare rollen genom att göra som Jeanne d'Arc: klippa av mig håret, sätta på mig rustning och dra ut i krig. Praktiskt är det svårt att stoppa in ett långt hår i en kort peruk.
Men att klippa av sig håret var mer ångestladdat än Ingela Olsson kunde föreställa sig.
– Jag skulle vilja säga att det är en bagatell, men det är traumatiskt. Den allmänna uppfattningen är ju att kvinnligheten och sinnligheten sitter i håret. Och jag känner mig avslöjad och förklädd i det korta håret. Mina manliga sidor har blivit tydligare. Jag ser mer effektiv och rationell ut nu. Min bror, som är bankchef, tycker att jag ser ut att ha bättre ekonomi, äntligen. Ha, ha.
Vad säger folk?
– Jag har fått många komplimanger faktiskt. Men jag tror inte på dem.
Ingela Olsson understryker att ett offer alltid är en möjlighet. Släppa taget om något för att få tag på något annat. Det är ett privilegium som skådespelare har.
Var går gränsen för det kroppsliga offret?
–Jag skulle inte utsätta mig för livsfara. Men det klart att roller sätter spår. Just nu har jag av blåmärken över hela kroppen. Och i pjäsen ”Angels in America”, som gick på Stadsteatern våren 1997, vinglade jag kväll efter kväll runt på höga klackar – det resulterade i ett brustet ledband.
– En gång fick jag en örfil över örat som ledde till att jag svimmade och ramlade med hjärnskakning som följd.
Är nakenscener ett för stort offer?
– Det är okej att vara naken på scenen om det är adekvat för rollen. Man måste lita på regissören. Att det konstnärliga sammanhanget håller den höga kvalitén att offret blir värt det.
Skulle du kunna gå upp tjugo kilo för en roll?
– Det är tveksamt. Det är traumatiskt att vara en tjock person i dagens samhälle. Kroppsligt förfall är svårare för en kvinna att hantera. Jag tror att det är lättare för manliga skådespelare.
Carolina Ekéus
Vi har
också
offrat för konsten:
 Melinda
Kinnaman
snaggade sig för Lars Noréns
drama Personkrets 3:1.
Toni Collette gick upp 20 kilo
i vikt för rollen
i Muriels
bröllop.
Andie MacDowell gick upp tio kilo till filmen Shadrach.
|
|
|
