Aftonbladet kvinna: Barbie

MÅNDAG 2 NOVEMBER

Barbie – en dragqueen

Barbie – kvinna, man eller bara en plastbit?

Foto: AP

Ken - könsopererad?

Foto: BIBBI JOHANSSON

Forskare ifrågasätter Barbies och Kens sexuella läggning

Vem är egentligen Barbie?
Utan familj, med en kropp som en dragqueen och ständigt tillsammans med väninnan Midge.
Kanske är hon en föregångare när det gäller gränsöverskridande sexualitet.

Det har gått rykten om Barbies sexuella läggning länge. Hon har inget efternamn, inga föräldrar och ingen hemstad. Den enda kontakten hon har är med väninnan Midge, hennes trogna följeslagare.
– Vem har egentligen sagt att hon är heterosexuell? Barbie är överdrivet traditionell, gullig och hetero. Hon är en parodi på den amerikanska heterosexuella tjejen. Det går bara inte att låta bli att ifrågasätta, säger Mark Graham.

Ifrågasätter synen på oss själva
Han är doktorand i socialantropologi vid Stockholms universitet och sysslar bland annat med så kallad Queer theory. En teori som försöker komma åt vad det är man förnekar när man säger sig vara heterosexuell. Sexuell läggning betraktas inte som något en gång för alla givet. Hetero/homo är sociala konstruktioner som kan förändras.

– Det är den som köper Barbie som själv bestämmer vad hon är. Hon är ju trots allt bara en bit plast, säger Mark Graham.

  Att ifrågasätta Barbies sexuella läggning blir ett sätt att ifrågasätta den traditionella synen på oss själva.
  Men vad har då Ken – mannen utan kön – för roll i berättelsen?
  Från början blev han könlös för att det var billigare att tillverka honom utan snopp. Dessutom sågs det inte som bra för unga flickor om han hade en penis. Med lite god vilja skulle man kunna tro att han var en man som opererade sig till kvinna, men som ändå klär sig i manskläder.

– Ken är bara en garanti för Barbies heterosexualitet, säger Mark Graham.

Barbies gränsöverskridande personlighet är kanske inte särskilt revolutionerande. Men den visar att det finns alternativa syner på sexualitet som försvinner i den dominerande heterosexuella kulturen.

”Barbie är en parodi på den amerikanska heterosexuella tjejen. Det går inte att låta bli att ifrågasätta”, tycker forskaren Mark Graham.

Foto: JESSICA GOW

  Den senaste tiden har homosexuella rollfigurer börjat dyka upp i svenska såpor. Micki finns i ”Rederiet”, Pamela i ”Tre kronor” och Lukas i ”Skilda världar”.
  Dessutom vann könsbytaren Dana International Melodifestivalen och Efvorna gifte sig med hela svenska folket. På så sätt borde homosexuell kultur sippra in i svenskens vardagsrum. Men är det egentligen någon revolution att tala om?
  Mark Graham tycker att det fortfarande är väldigt marginella förändringar.
  – Det är bara på tv och inte i verkligheten. Om två killar skulle kyssa varandra i tunnelbanan undrar jag hur folk skulle reagera.
  Han säger att svensk lagstiftning för homosexuella är bättre än till exempel amerikansk, men att verkligheten inte följer med.

Bort med gränserna
– Vi har några kända homosexuella personer, men de finns fortfarande i nöjesbranschen och aldrig inom industri och näringsliv. Det leder varken till politisk eller ekonomisk makt. Våld mot homosexuella är fortfarande vanligt. Bögdjävel är ett vanligt skällsord och det är fullt legitimt att vara homofob.

Mark Grahams framtidsvision är ett samhälle som kommer loss från den hårda uppdelningen i homo- och heterosexualitet.

  – Det skulle vara bättre för alla. Då skulle till exempel killar kunna visa varandra kärlek utan att vara rädda för homofober.
  USA har kanske kommit ett litet steg längre på vägen. Åtminstone inom dockkulturen. Där finns gaydockan Billy i olika varianter som Läder-Billy, Sailor-Billy och Wall Street-Billy. Han kommer från Amsterdam men bor i New York och har en pojkvän som heter Carlos.
  Men det gäller samma där. Han är bara en plastbit, så det är du själv som bestämmer.

Anette Gärdeklint