|
|
|
|
|
Bakterier på tungan kan vara orsaken Om folk ryggar när du talar. Om du ständigt blir bjuden på tuggummi. Då kanske du osar skunk. Städa munnen och gör dig av med din dåliga andedräkt. – Dålig andedräkt kan ställa till stora problem både privat, socialt och på arbetet. Och det är ett slags tyst lidande, säger tandläkaren Gunnar Wahab som behandlar människor med halitosis – dålig andedräkt.
Skäms för att söka hjälp De som kommer till Gunnar Wahab har oftast försökt allt. De har sköljt med munvatten, tuggat tuggummi, skrapat med fingrar och plockat gula ploppar från halsmandlarna med tandpetare. – Det kan finnas ett motstånd mot att söka hjälp, man skäms för sin dåliga andedräkt, menar Gunnar Wahab. Det är snuskigt, äckel-päckel och vittnar om dålig hygien, tror vi. Fast de där bakterierna har vi allihop i munnen. Gunnar Wahab berättar att de kallas vsc-bakterier, volatile sulfur compounds, som betyder flyktiga svavelhaltiga gaser. De ligger som en beläggning i gom, på tonsiller och på tungan. När vi sover, när vi äter, när vi är torra i munnen, startar en kemisk reaktion som bryter ner bakterierna som då utsöndrar svavelhaltiga gaser som luktar apa. Halimeter mäter gaserna Vi reagerar till viss del individuellt på dessa bakterier, beroende på saliv och syretillförsel. – Vissa har så dålig andedräkt att den fyller hela mottagningsrummet, berättar Gunnar Wahab. När han luktat på patientens andedräkt tar han ett skrapprov av beläggningen på bakre delen av tungan. Provet läggs i en vätska som reagerar med färg om provet innehåller vsc-bakterier. Därefter mäts gasernas intensitet med en halimeter. Den fungerar som en dammsugare som suger ur gasen och visar värdet av gasutsöndringen enligt en skala. En ”normal” gasutsöndring visar värde 40. De som har problem ligger runt 120 och ända upp till 380. – De flesta sköter sina tänder. Huvudorsaken är bakteriebeläggningen just, på tungan, säger Gunnar Wahab. Skrapar tungan När han djuprengör tungor används en speciell tungskrapa som med vibrationer och vattentryck gör rent tungan. Därefter tvättas tungan med klordioxid, vilket tar död på bakterierna. Behandlingen avslutas med en zinksköljning. – Då kan man se hur fin tungan egentligen är, skär och rosig, säger Gunnar Wahab. Att skrapa tungan vid varje tandborstning hör sedan till rutinerna för att hålla beläggningarna stången. |
