  | |
|
|
|
||||||
|
|
|
|
Snart klonar vi oss själva
Första gången kloning med arvsmassa från ett vuxet däggdjur resulterat i en levande unge var när lammet Dolly föddes den 5 juli 1996. Sedan dess har flera arter klonats, bland annat kalvar och möss. Dolly togs fram av forskarna i Roslin, Skottland, och var genetiskt identiskt med det får, från vars cell hon skapades. Forskarna gjorde en cellkärnetransplantation; från en cell från den genetiska ”modern” (donatorn) tog man ut cellkärnan, där kromosomerna med sitt DNA finns, och förde in den i ett obefruktat ägg, där äggets cellkärna avlägsnats. Ägget inplanterades i en tacka, som efter en normal graviditet födde Dolly. Forskningen har hittills visat att arvsmassa från unga celler, embryon, ger snabbare växt och längre överlevnad än från vuxna celler. Men fostren har ofta blivit abnormt stora. Tidigare i år upptäcktes att några klonade kalvar visade sig vara betydligt yngre än sin biologiska ålder, medans Dolly däremot visade sig vara äldre än sin biologiska ålder. Anledningen till det tror forskarna kan vara att Dolly klonades med en cell från en sex år gammal tacka. Kalvarna däremot, klonades med celler från ett kalvfoster som bara var 45 dagar gammalt. Dolly klonades dessutom från en juvercell, medan kalvarna klonades från fibroblaster, en typ av celler som finns i bindvävnader. Tidigare studier har visat att valet av celltyp kan vara avgörande för slutresultatet. Nyligen fick de brittiska forskarna klartecken för kloning av mänskliga embryon med start den första september. Forskarna kommer att tillåtas odla ”reservdelar” till sjuka och handikappade. I proceduren ingår att ta celler från vuxna människor, skapa ett embryo och injicera detta i ett donerat, mänskligt ägg. Tekniken gör det möjligt för forskarna att till exempel odla fram ny vävnad till en skadad hjärna. Eller ny hud till brännskadade personer. I förlängningen finns det inga hinder att skapa helt nya organ. Vissa forskare spår att det i framtiden kommer finnas mänskliga organbanker, där människorkroppar utan hjärna odlas fram i laboratorium för att användas som reservdelar. Nackdelar: 
Missbruk.Kloning kan lätt missbrukas. Vetenskapsjournalisten Gina Kolata skriver i sin bok, Human cloning, att vi genom kloning riskerar att skapa ett elitsamhälle där de bästa klonas och de andra helst ska låta bli att alls fortplanta sig.
Reservdelsmänniskor.Människor utan hjärna odlas fram i laboratorium för att användas som organbanker. Fördelar:
Föryngring.
Mänskliga patienters vävnader skulle kunna användas för att skapa nya vävnader som är biologiskt yngre än normalt. Vävnaderna skulle sedan kunna transplanteras till patienterna för att behandla ålderssjukdomar som alzheimer, ledgångsreumatism och hjärtproblem. Teoretiskt sett kan man också tänka sig att det blir möjligt att förlänga människors liv.Rädda hotade arter. Rädda utrotningshotade djur, som till exempel jättepandan, som de kinesiska forskarna i dag försöker klona. Barnlösa får hjälp . Kloning har spåtts bli framtidens metod för att hjälpa barnlösa par, där paret istället för en egen baby får en klonad variant av sig själva. Etiska frågor: Är det rätt att odla mänskliga kroppar utan hjärna för att använda som organbanker? Bör man
klona människor
, finns inte risken att vi skapar ett elitsamhälle?
|
