Under 1996 inträffade två händelser av utomordentlig betydelse. Aftonbladet blev Skandinaviens största tidning och Schibsted kom in som hälftenägare.

I ett branschperspektiv får bägge betraktas som smått historiska.

Aftonbladet har de senaste 44 åren haft en lägre upplaga än Expressen. Ibland har skillnaden varit liten, ibland stor. I slutet av 60-talet skilde det 75000 exemplar per utgivningsdag, 1990 var gapet 200000. Under hela 90-talet har avståndet minskat och i september 1996 gick Aftonbladet om. Ett långsiktigt och målmedvetet arbete bar till slut frukt. Alla på tidningen har deltagit i detta och alla har anledning att känna stolthet och glädje över att ha varit med om något stort.

Det är mycket ovanligt att två tidningar som arbetar på samma marknad byter position. Avståndet har dessutom fortsatt att öka och uppgick i januari 1997 till 79000 exemplar. Att vara störst ger många fördelar, inte minst ur annonssynpunkt. Nästa utmaning blir att ta vara på fördelarna samtidigt som avståndet till konkurrenten bibehålles eller ökas.

LO har ägt Aftonbladet sedan 1956. I en allt hårdare konkurrens har det på senare år blivit viktigt för Aftonbladet att samverka mer med andra företag i branschen. Schibsted har erbjudit sådana möjligheter och ett nära samarbete har redan utvecklats med Verdens Gang, både redaktionellt och i administrativa frågor. Aftonbladet backas nu upp av en koncern med minst samma nansiella styrka och mediekompetens som de främsta konkurrenterna. Samtidigt nns LO kvar som delägare och garant för kontinuiteten. I samband med ägarförändringen utsågs chefredaktör och vice vd Thorbjörn Larsson till ansvarig utgivare, i övrigt gjordes inga förändringar i ledningen.

Minskande kvällspressmarknad

Den svenska kvällstidningsmarknaden minskade under 1996 med 3% samtidigt som Aftonbladets upplaga ökade med 18400 exemplar till 395800 exemplar per utgivningsdag. Det är den största upplagan sedan 1989 och vederlägger allt tal från branschexpertis om kvällspressens kris. I en allt hårdare konkurrens från TV och nya medier har det visat sig möjligt inte bara att försvara intagna positioner utan också att växa, dessutom med god lönsamhet. På fem år har Aftonbladets marknadsandel ökat från 34% till 43% och resultatet har varit sammanlagt 420 Mkr.

Liksom tidigare år har arbetet med att förlänga exponeringstiden prioriterats, helst ska tidningen finnas på plats när butiken öppnar. En åtgärd har varit att decentralisera tryckningen så att Aftonbladet nu produceras på fem platser i landet. Under 1996 tillkom Norrköping som en ny produktionsort. Samtidigt avvecklades det egna tryckeriet i Göteborg och tryckningen lades ut på en nybyggd privat anläggning, Adargo Press. För att öka Þexibiliteten och pressa kostnaderna är målet på sikt att inte äga tryckerier.

Den 1 januari 1996 infördes 6% moms på dagspress och lösnummer-
priset höjdes från sex till sju kronor fem dagar i veckan, övriga dagar bibehölls priset tio kronor. Den goda upplageutvecklingen samt höjda priser ledde till att upplageintäkterna ökade med 9% till 1109 Mkr.

Flera nya produkter

En intensiv produktutveckling har starkt bidragit till försäljningsök-
ningen. Under året introducerades en ny sportbilaga i Stockholm, en ny nöjesbilaga för hela landet, en spelbilaga på fredagar samt en hälsobilaga på lördagar. Samtliga mottogs mycket väl av läsarna. Hälsobilagan, som också blivit en framgång annonsmässigt, görs liksom TV- och Sön-
dagstidningen i A4-format och priset höjdes vid lanseringen i oktober till tio kronor.

Rekord i annonsintäkter

Den totala annonsmarknaden i Sverige var oförändrad 1996 jämfört med året innan. Glädjande nog kunde ändå Aftonbladets annonsintäkter öka med 28% till 241 Mkr, de överlägset högsta intäkterna någonsin. Vår andel av kvällspressannonseringen ökade samtidigt från 31% till 35,2%. Annonsavdelningen har ytterligare intensierat och utvecklat marknadsbearbetningen och alla medarbetare ska ha ett stort tack för utomordentligt goda insatser. Det har också varit glädjande att notera att många annonsörer Þyttat från TV till kvällspress, som ofta är ett mer prisvärt alternativ. Annonssamarbetet med övriga kvällstidningar, Impact, har haft stor betydelse i det sammanhanget. Kvällspressen har fortfarande en alltför liten del av annonsmarknaden i förhållande till den höga räckvidden och potentialen för fortsatt tillväxt är god.

Internet utvecklas

På många håll framställs utvecklingen av nya medier som ett omedel-
bart hot mot de traditionella tidningarna. Detta är naturligtvis starkt överdrivet, medievanor ändras långsamt. Samtidigt uppstår nya förut-
sättningar snabbt inom vissa områden, ett exempel är eftertextannonser som publiceras billigast och bäst på internet. Vi möter också som nya konkurrenter statliga företag med oerhörda resurser för marknadsföring och produktutveckling.

Aftonbladet var den första svenska tidningen som publicerades på internet och tjänsten har under 1996 byggts ut till en komplett nyhets-
service. Aftonbladet är den mest besökta elektroniska tidningen i Sverige. Antalet besök har ökat under hela 1996. I januari 1997 uppmättes drygt 800 000 läsare. Vad som började som en ren försöksverksamhet har ut-
vecklats till en viktig strategisk satsning. Det stora antalet besök och förstärkta säljresurser gör att vi ser optimistiskt på intäktsutvecklingen under 1997.

Bättre resultat

Aftonbladetkoncernen består av moderbolaget Aftonbladet Hierta AB samt det rörelsedrivande bolaget Tidningen Aftonbladet ab. Här redo-
visas först resultatet för Tidningen Aftonbladet AB.

Efter en resultatförsämring 1995 förbättrades resultatet efter finansnetto 1996 med 8% till 63 Mkr. Nettomarginalen var liksom föregående år cirka 5%. Ökad upplaga, högre lösnummerpris och annonsintäkter ökade omsättningen med 12%. Papperspriserna fortsatte att stiga, på två år har prisökningarna kostat Aftonbladet cirka 65 Mkr. De totala kostnaderna steg med cirka 11%. Nya bilagor står för en stor del av kostnadsökningen men har i minst samma omfattning bidragit till ökade intäkter.

Dagspressen som bransch kommer totalt sett att redovisa ett försämrat resultat för 1996. Flera tidningar kämpar för sin överlevnad. Huvudskälen är ökande papperspriser och en svag annonskonjunktur. Mot den bakgrunden nns det anledning att känna tillfredsställelse över ett förbättrat resultat även om vinstmarginalen på sikt behöver förbättras.

Koncernen

För fem år sedan togs beslutet om en koncentration på kärnverksam-
heten och alla verksamheter utan direkt koppling till tidningen har sedan dess avyttrats eller lagts ned. Vi har tackat nej till många erbjudanden om att delta i radio- och tv-verksamhet. Strategin har haft stor betydelse för Aftonbladets framgångar och ligger fast även framledes.

Koncernens resultat efter nansnetto var 43,0 Mkr (36,1 Mkr föregående år). Därutöver har 25,6 Mkr avsatts som strukturkostnader för avtals-
pensioneringar samt för att skrota den gamla tryckpressen i Göteborg.

Framtidsutsikter

Den svenska kvällspressmarknaden kommer troligen inte att öka. Samtidigt blir konkurrensen allt hårdare från såväl övrig press som det stadigt ökande utbudet av nya TV-kanaler. På den positiva sidan noteras att Aftonbladet upplagemässigt har fått en mycket bra start på 1997 och att papperspriserna sjunker efter en period av mycket stora prisökningar. Under året kommer arbetet med att befästa positionen som Sveriges största tidning att prioriteras.