Måndag 25 maj 1998

Äntligen i hamn – som segrare MÄNNEN BAKOM RUBRIKERNA I går avslutades Whitbreadseglingen när båtarna gick i mål i Southampton. Där hyllades de svenska hjältarna på EF Language Magnus Olsson (t v) och Klas Nylöf. Foto: PETER VAN DEN BERG Aftonbladet mötte de svenska hjältarna SOUTHAMPTON. Äntligen i hamn – efter åtta månaders jorden runt-kappsegling.   Som segrare dessutom.   Inte så konstigt att Whitbread-svenskarna Magnus Olsson, 49, och Klas Ny- löf ,31, var lyckliga i går.   Aftonbladet mötte EF Language när den lade till i hamnen i Southampton på engelska sydkusten i går.   Tiotusentals personer hyllade de svenska segrarna och gladast var förstås alla barn, fruar och sambor som äntligen fick hem sina långseglare.   – Jag har längtat efter honom hela tiden, säger Lisa Gustavsson och ger sin sambo Klas Nylöf en puss. Nu gäller familjen   Margareta Olsson, fru till Magnus, är mer härdad. Hennes man gjorde sin fjärde Whitbread-seglats:   – Magnus blir aldrig någon ”9-till-5-are”, det är bara att inse, suckar hon.   Men nu lovar maken Magnus att försöka hålla sig på land hos Margareta och sönerna Joakim, 7, och Niklas, 8. Ett tag i alla fall.   – Det är underbart att äntligen få vara med och vinna Whitbread, men nu längtar jag efter ett normalt liv, säger han. Längtar efter öl Vad är du mest sugen på?   – Att få småpilla lite på choklad, jordnötter och olika snacks. Sånt har inte funnits ombord.   – En kall öl, hojtar Klas Nylöf.   Magnus, Klas och de andra i den internationella EF Language-besättningen startade från Southampton den 21 september förra året. De senaste åtta månaderna har de tillbringat 120 dagar till havs och rest 31 600 sjömil (59 260 kilometer).   12 personer hoptryckta på futtiga 10 kvadratmeter. I stormar bland isberg. Med idel torrfoder på menyn. Utan dusch – och med ransonering av toalettpapper. Hur står ni ut?   – Det har varit jävligt tufft. Whitbread är extremare än allt annat. Det gäller ju att ladda om hela tiden, i åtta månader, säger Klas Nylöf.   – Nu ska han med mig hem till Sverige och satsa på familjelivet, säger flickvännen Lisa.   – Mmmmm, nickar Klas och tar en stor klunk champagne till. Klas Nylöf om Whitbread – sträcka för sträcka 1. Southampton – Kapstaden, Sydafrika (7 350 sjömil). – Den längsta etappen. Vi var ute i 30 dagar och det var skit- nervöst. Men ändå var det den lättaste seglingen. Placering: 1. 2. Kapstaden – Fremantle, Australien (4 600 sjömil). – Den var tuff. Vi kraschade och det blev mycket kostsamt. Placering: 5. 3. Fremantle – Sydney, Australien (2 250 sjömil). – En intensiv och lätt segling.Vi njöt för första gången och det var verkligen skönt att vinna. Placering: 1. 4. Sydney – Auckland, Nya Zeeland (1 270 sjömil). – Här började vi bli inkörda och allt funkade. Placering: 4. 5. Auckland – Sao Sebastiao, Brasilien [6 670 sjömil). – En mardröm på södra oceanen. Det var iskallt, vått, läskigt och mycket vind. Jag var nära att trilla av båten flera gånger. Placering: 1. 6. Sao Sebastiao – Fort Lauderdale, USA (4 750 sjömil) – En varm och härlig etapp. Vi hade nästan säkrat segern och tog inga som helst risker. Placering: 2. 7. Fort Lauderdale – Baltimore/Annapolis, USA (870 sjömil) – En rolig sprintersträcka. Vi kom trea efter Swedish Match. Men Marco Constant bröt armen och jag fick plåstra om honom. Placering: 3. 8. Baltimore/Annapolis – La Rochelle, Frankrike (3 390 sjömil). – Sämsta placeringen, men ändå etablerade vi förstaplatsen på väg över Atlanten. Det var stor risk för att vi skulle krocka med isberg. Placering: 6. 9. La Rochelle – Southampton (450 sjömil). – Segern var redan klar, men vi gjorde ändå allt för att vinna – och lyckades ju nästan med det. Placering: 2. Läs mer - alla sportartiklar ur dagens Aftonbladet: