Här bodde Sveriges första yrkesarmé
HÄR BODDE ARMÉN Här har arkeologerna hittat resterna av "Garnisonen". Ett hus där Sveriges första yrkesarmé bodde. Foto: MICKE JÄGERBRAND
BIRKA. Trodde du att vikingarna var ett gäng långhåriga busar som åkte runt slumpmässigt och slogs och plundrade på måfå?
   Fel.
   Nya utgrävningar i Birka visar att vikingarna hade en yrkesarmé med officerare, garnisoner och till och med standardiserad krigsutrustning.
   Vikingastaden Birka i Mälaren var Sveriges första planlagda stad och byggdes i mitten av 700-talet.
   Nu visar det sig att man också hade Sveriges första riktiga armé. I ett hus som kallas ”Garnisonen” bodde periodvis 40 vikinga-soldater inklusive deras officerare.
Fakta: Garnisonen

En modell av Garnisonen.
Byggnaden grävdes delvis ut redan 1934 och fick då namnet ”Garnisonen”.
Garnisonen var det största huset i Birka och var 19 meter långt och 9 meter brett.
Huset ligger på en terrass på nordvästra delen av borgberget.
Fasaden mot havet var rund för att imponera på besökande skepp.
Garnisonen hade plats för 40 krigare. Man har också upptäckt 40 stycken kamfodral som lades ner som offergåva när huset byggdes.
Sedan fem år tillbaka pågår utgrävningar som koncentrerar sig till stadens befästningar och försvarsanläggningar.
Årets utgrävningar börjar i slutet av juni. Man kommer då att undersöka flera terrasser ovanför Garnisonen som man tror är soldaternas kök och verkstäder.
Under eftermiddagarna hela sommaren kommer man att visa upp ”Garnisonen” för besökare.
   Garnisonen ligger vid det stora borgberget och var helt avskilt från själva Birka stad.
   Huset har grävts ut under tre år och i sommar presenteras resultaten i utställningen ”Birkas krigare” i Birka-museet.
   - Garnisonen var ett ett samhälle i samhället. Krigarna hade eget kök, egen smedja och åt färskt kött året om, säger Lena Holmqvist Olausson vid Stockholms universitet som leder utgrävningarna.
   - Det här visar en klar övergång från krigare till mer professionella soldater.
   - Vi har hittat mycket vapen och rester av kistor som funnits längs väggarna.
   - Den krigare vi möter här är en välutrustad och välutbildad krigare som vistades vid Garnisonen året om.
   Utgrävningarna har också visat att det redan på den här tiden fanns en ”officerskår”.
   - Det fanns en klar befälsordning och rangskillnad, säger Michael Olausson på arkeologiska institutionen vid Lunds Universitet.
   - Utrustningen var mer eller mindre standard som man kvitterade ut och bestod av spjut och sköld.
   - Det var bara ”officerarna” som hade rustning eller brynja och de höll till i västra delen av byggnaden.
   Soldater med högre rang hade inte bara ringbrynjor utan hade också svärd och hjälmar av metall. Utrustning som var mycket dyr.
   Vanliga soldater fick nöja sig med billigare hjälmar av läder samt träsköldar och spjut.
   Slutet för Garnisonen har varit rätt dramatiskt.
   - Vi har hittat många tecken efter ”det sista slaget”: trasiga vapen och rester från ett utbränt hus, säger Michael Olausson vid arkeologiska institutionen vid Lunds Universitet.
Fakta: Birka
Vikingastaden Birka uppstod i mitten av 700-talet och övergavs av okänd anledning i slutet av 900-talet.
Birka ligger på ön Björkö i Mälaren. Under vikinga tiden låg ön i en vik i Östersjön, mitt emellan flera viktiga sjöleder.
Birka var en utpräglad handelsstad med kontakter både söderut med Danmark, österut med Ryssland och norrut med samerna.
Utställningen ”Birkas krigare” visar dels upp hur vikingarnas krigsutrustning såg ut men också hur själva befästningarna byggdes.
”Birkas krigare” pågår till och med 23 september.
   Det är också det dramatiska slutet som gör att fynden varit så många.
   Bland annat har man hittat mängder med pilspetsar - med spetsen riktad MOT huset.
   I huset fanns det också mängder med sköldar och spjut när det brändes ner.
   - Det sista som händer är att det varit en attack, säger utgrävningsledaren Lena Holmqvist Olausson vid Stockholms universitet.
   - Det har räckt att vända på tuvor så har vi hittat vapen som övergetts.
   Eftersom Garnisonen låg precis vid havet på vikingatiden finns teorin att man också kan ha haft en hamn här.
   Något man upptäckt vaga rester av vid dykningar men inte undersökt närmare.
   - Man törs väl inte tala om marinbas, säger Michael Olausson vid arkeologiska institutionen vid Lunds Universitet.
   - Men det kan ha varit en uppdelning på en hamn för handelsfartyg och en för militära skepp.
Micke Jägerbrand
Publicerad: 2001-08-08

Fakta:
vikinga-
soldater

Troligen var cirka tre procent av vikinga-befolkningen ständigt ute och slogs.
Ett typiskt vikingafölje omfattade 5-6 skepp med 20 man i varje skepp.
Främsta vapnet var överraskning. Vikingaskeppen var snabba och kunde gå nästan ända in till stränderna. Det gjorde att anfallen kom utan förvarning.
Mötte vikingarna kraftigt motstånd retirerade de snabbt ut till havs igen.
Vikingarnas rykte som laglösa är delvis felaktigt. Det var vikingar som införde lagar i flera av de länder de ockuperade.
Plundringstågen gjordes säsongsvis: under våren eller den tidiga hösten. Under sensommaren var det skördetid och under senhösten gjordes den viktiga jakten.
De typiska vapnen för en viking var sköld och spjut. Svärd var inte lika vanligt eftersom stålet var dyrt.