Spiderwick
Amerikansk barn- och ungdomsfilm
Barn är inte allt här i livet, men de kan onekligen vidga ens sinnen.
Jag kom aldrig längre än till sidan 40 i ”Sagan om ringen”. Blir inte ett skvatt engagerad av Peter Jacksons filmtrilogi, men kan på något slags objektivt sätt uppskatta det professionella hantverket. Har dock sedan dess under några år tillsammans med barnen (9 och snart 8 år) fått i mig en sådan överdos av Harry Potter, Narnia, älvor, troll, orcher och allt vad det nu finns för figurer i fantasyäventyren, att motståndskraften har upphört. Häromdagen satt jag där och tyckte att det var både lite kusligt och väldigt spännande när tre barn och deras mamma attackerades av paddtroll och andra hemskheter i den rasande skickligt gjorda ”Spiderwick”.
Förlagan är fem fantasyböcker (som finns utgivna på svenska) av Tony DiTerlizzi och Holly Black som sammanfogats till en film.
En historia där man inte väjer för allvaret. Det är barn som inte blir sedda, syskon som ständigt bråkar, en kärnfamilj i upplösning. Pappans svek har fått dem att flytta in i familjens övergivna släktegendom, ett nedgånget spökhus. Det är där de knappt hinner installera sig, förrän det visar sig att huset och dess omgivning är fyllt av allt från snälla vättar till elaka paddtroll. På vinden, i anfadern Arthur Spiderwicks gamla arbetsrum, finns hans hemliga dagbok som de onda krafterna är ute efter…
Spänning, humor, fantastiska specialeffekter och bra spel, inte minst av Hollywoods nya barnstjärnskådis Freddie Highmore.
För barn i den åldern (och uppåt) att de börjat hinna med att läsa textremsan, finns det inget både roligare och mer lagom läskigt just nu på bio. Jan-Olov Andersson
2008-03-14