Flicka med pärlörhänge
Brittiskt drama i regi av Peter Webber med bl a Scarlett Johansson, Colin Firth, Tom Wilkinson, Cillian Murphy och Judy Parfitt.
Underbart. En film som lever på bilder, som vågar lämna orden. Trots att den bygger på en roman av Tracy Chevalier.
Det finns två anledningar att det här är en lyckad film om konst.
"Flicka med pärlörhänge" är trovärdig när den visar hur Vermeers målningar skapades i 1660-talets Holland. Från tekniken med blandningen av färg och användandet av camera obscura för att fånga ljuset, till det ekonomiska beroendet av en nyckfull beställare i hemstaden Delft.
Filmen ser också ut som Vermeers konstverk. De rörliga bilderna målar ljus och skuggor i hans anda, ser tjänstefolkets vardagssysslor med hans ögon. "Flicka med pärlörhänge" är en mycket vacker film.
Huvudpersonen är inte Vermeer, utan tjänsteflickan Griet (Scarlett Johansson). Hon tvingas arbeta i Vermeers hushåll när hennes blinda pappa inte längre kan försörja familjen. Griet har ingen utbildning, men är en intelligent ung kvinna och hon förstår sig på Vermeer och vad han försöker göra. Mer än hans hustru. Den instängde konstnären släpper in den unga kvinnan och lär henne lite om färgblandning och ljus. De får en gemenskap som upplevs hotfull av omgivningen.
Där finns den hysteriska hustrun och en elak dotter. Där finns konstnärens svärmor som sköter husets ekonomi, och den farlige mecenaten (Tom Wilkinson) som tror han kan ta vilka unga kvinnor han vill.
Griet har stolthet och vill behandlas med respekt. Det gör filmen, och undviker att banalisera de känslor och spänningar som växer fram.
Om två människor som ser något i varandra, något de inte ser någon annanstans. Världen stannar inte, livet går vidare, det finns plikter och begränsningar. Tracy Chevaliers historia är en fantasi kring Vermeers tavla "Flicka med turban". En "tänk om. . ." som kan sätta igång betraktarens tankar på vad som skulle kunna ske. Om inte. Jens Peterson
2004-03-05