Grinchen – julen är stulen
Amerikansk barnfilm i regi av Ron Howard, med bl a Jim Carrey, Taylor Momsen, Christine Baraski och Jeffrey Tambor. Svenska röster av bl a Andreas Nilsson, Evelina Sjöström och Rachel Molin.
I USA är Dr Seuss en välkänd barnboksförfattare. Han är utgiven i Sverige, men få känner till hans figurer. Första gången jag hörde talas om Dr Seuss var i sången ”Little green apples”.
Men grinchen känner vi ändå igen. Liknande figurer, en mobbad hånad känslig person som svarar med ilska när han blir utstött. Sådana finns det gott om.
Det är Frödings gamla bergatroll i ny skepnad. Och vilken skepnad! Med hjälp av det finaste smink och specialeffekter som pengar kan köpa har
Jim Carrey förvandlats till en luden grön varelse. Nästan omöjlig att känna igen, men Carrey syns i ögonen och munrörelserna. Och hörs, om man ser den engelskspråkiga versionen.
Precis som till bergatrollet kommer det en prinsessa. Här en liten flicka som är övertygad om att grinchen innerst inne är snäll, och att julens budskap kanske handlar om mer än att shoppa. Ledtråd: Det gör det.
Hon är inte rädd för den fule uppe i berget, och det behöver varken hon eller publiken vara. ”Grinchen – julen är stulen” är en mycket idyllisk historia. Bitvis kanske för sockersöt, Hollywood blandar gärna honung i sirapen, men Carrey ger lite syra åt det hela.
En vacker värld med rödkindade ”Vem”-varelser där även fula pojkar får sin barndoms förälskelse.
Se, det var en riktig saga. Jens Peterson
2000-12-01