Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetSenaste nytt. Dygnet runt.
FREDAG 8 JANUARI 1999
  

Professorn ger svar. I dag: CANCER
”I dag överlever hälften av alla med cancer”
Namn: Håkan Olsson.
Yrke: Professor vid onkologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Lund. Tidigare på Radiumhemmet i Stockholm.
Ålder: 48 år.


Professorn ger svar på frågorna om sjukdomen vi fruktar mest
Kan man minska risken att drabbas av cancer?
Har vi någon nytta av naturläkemedel?
Spelar psykologiska faktorer någon roll?
Hur ser framtidens cancerbehandling ut?
Håkan Olsson, professor i tumörsjukdomar i Lund, ger svar på de vanligaste frågorna om cancer.

Vad är cancer egentligen?
  
Cancer är en abnorm tillväxtprocess, som inte respekterar gränserna för kroppens normala vävnader. Den invaderar omgivande vävnad och sänder ut dottertumörer, metastaser.
Är cancer ärftligt?
  
I 5–10 procent av cancerfallen dominerar det ärftliga inslaget.
Hur många nya fall av cancer upptäcks varje dag i Sverige?
  
Cirka 110 nya fall dagligen. Var tredje till var fjärde av dagens svenskar kommer någon gång att drabbas.
Hur många av dessa kommer att dö av sin cancer och hur många kommer att dö av andra orsaker?
  
Drygt hälften kommer att dö av sin cancer och knappt hälften kommer att dö av andra orsaker. Fem år efter att diagnosen cancer ställts lever cirka sextio procent.
Om du jämför de här siffrorna med hur situationen såg ut för 30–40 år sedan – vad drar du för slutsatser?
  
Vi har blivit duktigare både på att hitta och behandla cancer. I dag upptäcker vi 40 000 cancerfall årligen jämfört med 18 000 fall år 1958.
  Många av de tidiga tumörer vi nu upptäcker, exempelvis vid mammografiundersökningar, skulle aldrig ha hittats för 30 år sedan. Förbättrad behandling tillsammans med tidig upptäckt gör att en allt större andel klarar av sin cancer.
För vissa cancerformer har behandlingsresultaten förbättrats dramatiskt och för andra har framgångarna varit små. Ser du något mönster i detta?
  
Det är framför allt tumörsjukdomar hos yngre som vi blivit bättre på att behandla. Det gäller testikelcancer, vissa typer av lymfkörtelcancer och barnleukemier.
   Däremot är resultaten ofta nedslående för många av de cancerformer, som drabbar människor i hög ålder – cancer i lunga, njure och prostata.
För den enskilde är naturligtvis en cancerdiagnos alltid en tragedi. Men kan det finnas något positivt med en cancer? Har cancer en renhållningsfunktion från naturens synpunkt?
  Cancer har säkerligen funnits under hela mänsklighetens historia, men vilka delar av kroppen som drabbats av cancer har skiftat under olika historiska epoker.
  Det spekuleras om att de gener som burit på canceranlag genom historien samtidigt har varit bärare av värdefulla egenskaper som ökat chansen till överlevnad i yngre år. På äldre dagar har sedan canceranlaget slagit igenom och en cancer har utvecklats.
  Celldelningarna – då cellen förökar sig – spelar en central roll i cancerutvecklingen. En normal cell delar sig ett bestämt antal gånger under sin levnad under strikt kontrollerade former. Om den här kontrollen brister, vilket framför allt sker i äldre celler, skapas förutsättningar för att en cancer uppkommer.
  Antalet cancerfall ökar ju med åldern och det finns många likartade mekanismer mellan åldrandet och uppkomsten av cancer.
Hur stor del av dagens cancerfall är miljöbetingade, alltså orsakade av vårt sätt att leva?
  
Man tror att i omkring åttio procent av fallen spelar miljön en viktig roll för uppkomsten av cancern.
Att en cancer är miljöbetingad skapar ju lätt ett skuldmedvetande. Möter du ofta skuldkänslor hos dina patienter?
  
Ja, det är inte ovanligt. Men tyvärr har allmänheten en ganska skev bild av vad som orsakar cancer. I en EU-undersökning trodde de tillfrågade att nittio procent av all cancer orsakas av strålning och luftföroreningar.
  I själva verket är det bara en mycket liten del av tumörsjukdomarna som har den bakgrunden. Rökning och kanske kostens innehåll är långt viktigare orsaker .
Vilken betydelse har fettet i kosten? Det har ju hävdats att ett stort fettintag skulle öka risken för bl a bröstcancer. Hur hänger det ihop?
  
Det pågår nu en livlig debatt mellan olika forskargrupper om mycket fett i maten verkligen ökar risken för bröstcancer. Frågan är nog inte avgjord. Men rent allmänt kan man tänka sig olika mekanismer för hur fettet i kosten kan bidra till uppkomsten av cancer.
   Cancerframkallande ämnen kan ha löst sig i fettet och följer sedan med i livsmedlen. En del av de fettlösliga ämnena lagras dessutom upp i fettvävnaden under en längre tid. I djurförsök har man lyckats visa att fettet kan innehålla substanser som skyndar på tillväxten av redan canceromvandlade celler.
   En annan viktig fråga att forska vidare på är om risken varierar med olika typer av fett.
EU har skapat en lista på tio budord i ett försök att reducera cancersjukdomarna (se ovan till höger). Hur vill du kommentera den?
  
Det är ju allmänna råd som de flesta kan skriva under på. Men jag vill gärna lägga till fysisk aktivitet. Det finns hållpunkter för att motion i vissa fall skulle kunna förebygga cancer. Exempelvis har kvinnor, som motionerat under puberteten, en lägre risk för cancer senare i livet.
Gör du själv något för att undvika cancer?
  
Jag försöker äta en varierad och allsidig kost, gärna fisk, och vara någorlunda miljömedveten när jag handlar mat.
Det finns idag en uppsjö av s k hälsopreparat
som påstås förebygga cancer. Är det något av dessa preparat som du med gott samvete kan rekommendera?
  
Som forskare kan jag inte tycka att vi i dag har tillräckligt med bevis för att naturläkemedel och vitaminer skulle ha en cancerförebyggande effekt.
  Vissa preparat, som vitamin-A, har ju till och med ökat antalet nya fall av cancer i en del undersökningar. Däremot försöker jag inte hindra en patient som på eget bevåg tar ett naturläkemedel.
Kvinnor följs med regelbundna bröst- och livmoderhalskontroller för att upptäcka cancer. Borde de här massundersökningarna utvidgas till att också bevaka andra cancerformer, till exempel prostatacancer?
  
För att göra massundersökningar av hela befolkningen krävs att man har bra metoder både för diagnos och behandling. Det har vi när det gäller cancer i bröst och livmoderhals.
  Däremot är behandlingsresultaten vid tidig prostatacancer omdiskuterade och kanske för dåliga för att motivera en massundersökning av männen.
  Å andra sidan borde vi nog förstärka massundersökningarna av de avgränsade grupper som har en ökad risk för cancer på grund av arv eller sjukdom.
Kirurgi, cellgifter och strålning är de tre vedertagna formerna för cancerbehandling. Finns det några radikalt annorlunda angreppsmetoder under utveckling?
  
En stor del av framtidens cancerbehandling kommer att handla om manipulation av cellens gener och äggviteämnen.Vi har hittills kartlagt 15 000 av de 70 000 gener som är viktiga för människan.
   När vi i framtiden lärt oss hur våra gener hänger ihop och hur de förändras vid olika sjukdomar kan vi gå in och styra generna. Genom att tillföra små, specialtillverkade äggviteämnen kan vi sätta på och stänga av generna och vi kan påverka äggviteproduktionen i den cancersjuka cellen så att den återgår till sitt normala tillstånd.
  Immunologiska behandlingsmetoder, som råkat ut för en del bakslag på sistone, kommer också tillbaka. Vi kommer att använda en ny typ av konstgjorda, målsökande antikroppar och vaccinationer kommer möjligen att utnyttjas allt oftare.
Vilken roll spelar psykologiska faktorer? Blir jag lättare frisk om jag är positiv och har livsglädje?
  
Jag har svårt att tro att psykologiska faktorer och livsinställning har någon betydelse för uppkomsten av cancer. Däremot kan säkerligen livsinställningen påverka hur länge en cancersjuk lever.
   En aktiv och levnadsglad person klarar lättare av sin sjukdom och kan nog också indirekt få sjukvården att vara mer aktiv i sin behandling.
  Hos en stressad person stiger cortisonhalten i blodet. Det dämpar kroppens immunförsvar och kan bidra till att en cancersjuk lättare drabbas av en infektion.
Snabb avtackling och stor viktförlust är klassiska symptom på cancer. Hur kan en liten, lokal cancer ge sådana omfattande allmänsymptom?
  
Det som vi utåt uppfattar som en lokal cancer har mycket ofta en mikroskopisk spridning i hela kroppen hos dem som snabbt tacklar av. Vissa av de tidiga cancerformerna utsöndrar dessutom ämnen som ställer om och tär på kroppens ämnesomsättning med viktförlust som följd. Det är framför allt levern som drabbas av den här omställningen.
Vilka cancerformer ökar och vilka minskar?
  
Prostata- och bröstcancer ökar i frekvens medan lungcancer hos män minskar något. De övriga tre bland de vanligaste (se diagram nedan) ligger tämligen stabilt. Bland all cancer är det malignt melanom, lymfkörtelcancer och lungcancer hos kvinnor som har den kraftigaste ökningen.
Det stora antalet fall av maligna melanom – är verkligen det ökande solbadandet den enda orsaken?
  
Solen förklarar nog bara en del av ökningen. Vi behöver leta vidare efter andra bidragande orsaker. En liten del av ökningen kan förklaras av genetiska faktorer. Det finns en relativt nyligen upptäckt gen, som ökar risken för malignt melanom.
Kan man se några regionala skillnader i cancerförekomst i Sverige?
  
Åtminstone tidigare kunde man se ett mönster där magsäckscancer var vanligast i norra Sverige, tjocktarmscancer i södra Sverige och malignt melanom på västkusten.
Jag antar att du som cancerläkare har stött på patienter som bett om ”hjälp att dö”. Vad tänker och säger du i en sådan situation?
  Det är mycket sällan någon säger ”kan du inte ge mig det eller det, så jag får dö”. Min erfarenhet är att en sådan uppmaning ofta är ett rop på hjälp och kontakt.
   När man hamnar i en sådan situation kan det vara svårt att veta vad patienten egentligen vill. Däremot är det inte ovanligt, att patienten uttrycker en önskan att få dö på ett värdigt sätt.
  Alla cancerläkare är medvetna om att den behandling vi väljer för att lindra besvären, den avgör också delvis det sätt som patienten kommer att dö på.
Skiljer sig morgondagens patient från dagens?
  
Ja, definitivt. Framtidens patient är påläst, framför allt via internet, och kvalitetsmedveten. Man kommer att kräva fram klinikens och läkarens behandlingsresultat under de senaste tio åren så man kan jämföra med andra sjukhus innan man gör sitt val. Konkurrensen om patienterna kommer att öka både mellan svenska sjukhus och mellan olika länder.
Avslutningsvis – finns det någon missuppfattning om cancer, som du vill rätta till?
  
Den största missuppfattningen är att alla dör av sin cancer. Så är det inte.
Håkan Hagström


   
 FLER NYHETER