Sjöfartsverket varnar för fler tragedier med häcktrålare
GÖTEBORG. Leskär, februari 1993. En död.
   Sandefjord, mars 1995. Fyra räddade.
   Novi, september 1995. Fyra döda.
   Lönnskär, mars 1998. En fiskare saknas.
   Alla fyra fartyg var av typen häcktrålare och drogs alla ner mot djupet.
   -Nu måste vi agera, säger Sjöfartsverkets haveriutredare efter att tillsammans med TT ha gått igenom förlisningarna.
   Lönnskär, som försvann i onsdags i förra veckan, hittades på måndagsmorgonen av en undervattenskamera på 65 meters djup väster om Tjörn. Inga spår fanns av den saknade fiskaren.
   Lönnskärs haveri är ett i en rad som drabbat den här typen av fiskefartyg i stål som kallas häcktrålare.
   -Vi har redan pekat på problemet och varnat. Detta måste utmynna i någon form av åtgärd. Vad vet jag ännu inte, säger Sten Andersson på Sjöfartsverket.
  
Hävarmseffekt
   Häcktrålaren har styrhytten fram och ett stort arbetsdäck akterut. Fiskeredskapen går ut rakt akterut.
   Om trålen fastnar i botten och det är dåligt väder med exempelvis ström, kan en hävarmseffekt uppstå och fartyget få en så stark slagsida att akterdäcket doppar ner.
   Det finns i det läget ingen uppåtriktad kraft som kan räta upp fartyget.
   Detta var förmodligen vad som hände Leskär, Sandefjord, Novi och nu Lönnskär.
   Efter Novi-haveriet, då fyra fiskare omkom, tillsattes en utredning bestående av Fiskeriverket, Sjöfartsverket, fiskets organisationer samt anhöriggrupper. Utredning väntas bli klar inom kort.
   -Problemet med häcktrålarna, säger Sten Andersson, är att dragpunkten ofta sitter för högt. Det är detta som skapar hävarmseffekten.
  
Livet på skör tråd
   När fartyget hamnat i en sådan situation, hänger besättningens liv på en mycket skör tråd.
   -Oftast försvinner stabiliteten mycket snabbt. Det finns exempel på fartyg som slagit runt på några sekunder.
   Det är inte alla häcktrålare, eller andra fartyg, som blir föremål för Sjöfartsverkets inspektioner.
   -Det finns en gräns på 20 ton, men generellt brukar man säga att vi inte inspekterar båtar under tolv meters längd eller fyra meters bredd, alltså som Leskär eller Lönnskär.
   -Hur vi ska komma åt dem vet jag inte men detta måste vi ta upp med jurister, säger Sten Andersson.
   Andra tänkbara åtgärder blir att formulera regler så att fästpunkten för tråldraget sänks.Då skulle hävarmseffekten försvinna.
   En annan lösning skulle, enligt Sten Andersson, kunna vara att ha möjlighet att spränga sönder vajern genom att trycka på en nödknapp.
  

Göran Sjögren/TT

FAKTA/HÄCKTRÅLARE

Haverier med fiskefartyg av typ häcktrålare:

Februari 1993. Fiskebåten Leskär fastnade med trålen och gick runt. En man följde med i djupet.

Mars 1995, Sandefjord kantrade sedan redskapen fastnat. Fartyget sjönk på 20 sekunder. Besättningen räddade sig.

September 1995, fiskebåten Novi som byggts om till häcktrålare drogs ned mot botten. Fyra fiskare omkom.

Mars 1998, Lönnskär, förliste, hittas på 65 meters djup. Räddningsflotten kvar ombord. Inga spår efter fiskaren.